“The light is a shield” – Nobel, demokrati och mänskliga rättigheter

Tyvärr är situationen allvarligare än på länge. Den stora majoriteten av världens befolkning lever i länder där man inte helt fritt kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Act Svenska kyrkans partner är djupt oroliga. I Sydsudan frihetsberövas, attackeras och i värsta fall mördas, biståndsarbetare. I Haiti har rättsstaten så gott som abdikerat för kriminella gängs våld vilket försvårat möjligheten att bedriva utvecklingsarbete. I Guatemala kämpar våra samarbetspartners mot en utbredd straffrihet och för ett oberoende rättssystem. I Zimbabwe införs nya lagstiftningar som försvårar det civila samhällets verksamhet. 

Globalt sett begränsas utrymmet för kvinnliga försvarare av mänskliga rättigheter genom kränkningar som könsrelaterat våld. Från Myanmar tystnar det alltmer – rapporterna har blivit färre och övervakningen av försvararna av mänskliga rättigheter har blivit allt hårdare. De få vittnesmål som ändå når ut beskriver ett omfattande våld. Enligt FN har säkerhetsstyrkorna i Myanmar dödat minst 1100 personer sedan militärkuppen i februari och FN-representanter menar att t det råder inbördeskrig i landet. 

Nya rapporter från CIVICUS och IDEA om utvecklingen i världen

De dagliga rapporterna från våra samarbetspartners vittnar om att den dystra bild som CIVICUSoch IDEA målar upp i sina senaste publikationer stämmer mer än väl. Den globala demokratin är på tillbakagång. Världen blir alltmer auktoritär. Icke-demokratiska regimer ökar sitt förtryck. Covid-19 pandemin har förvärrat läget för länder som redan har utmaningar vad det gäller det demokratiska utrymmet. Begränsningar för yttrandefriheten och försvagning av rättsstatens principer riskerar att permanentas och bli ett nytt normalläge även efter pandemin. Antalet länder som rör sig mot ett auktoritärt styre ökar och är tre gånger fler än de som går mot ett demokratiskt dito. Tendensen har hållit i sig fem år i rad.  

Trots svårigheterna finns tecken på motstånd. Demokratiska rörelser visar tecken på styrka såväl som uthållighet. Repressiva stater har inte helt lyckats tysta samhällskritiska röster eller begränsa deras aktiviteter.

Trots hårda Covid-19 restriktioner har civilsamhällets aktörer funnit nya och kreativa sätt att verka på. Act Svenska kyrkan har bevittnat starka sociala rörelser på flera platser runt om i världen, exempelvis i Myanmar. Det är rörelser där kvinnor, trots patriarkala begränsande strukturer, kunnat stiga fram och tagit en framträdande roll.  

Nobelpristagarna i Fred – Maria Ressa och Dmitry Muratov

Det är mot denna bakgrund som Maria Ressa från Filippinerna och Dmitry Muratov från Ryssland tar emot Nobels Fredspris. De får utmärkelsen för sitt arbete med fri och oberoende journalistik i en tid som präglas av ökad extremism, polarisering och minskat demokratiskt utrymme. Priset är ett erkännande för pristagarna först och främst, men även för frågan i sig och i förlängningen även för alla som var dag kämpar för press- och yttrandefrihet. . 

Det civila samhällets organisationer spelar en grundläggande roll för att skydda demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. Dessa organisationer består av enskilda personer, som Maria och Dmitry. Det är när de vågar och orkar fortsätta sin kamp som medborgerliga och demokratiska friheter garanteras och respekteras. 

Omvärldens erkännande och stöd till utsatta grupper och individer utifrån deras gärning så väl som eventuell utsatthet är många gånger avgörande för att arbetet kan fortgå.  “The light is a shield” säger Maria Ressa när hon beskriver betydelsen av Nobels Fredspris. 

Vi har alla en möjlighet att skapa detta ljus genom att ta vårt ansvar för kampen för demokratin. Oavsett om det är här eller långt bort. Vi har alla ett arbete att göra, och som det uttrycktes i den senaste presenterade regeringsdeklarationen: 

”Demokratin är vi”.