Kommentar till Utrikesdeklarationen

Ukrainakrisen kastade en lång skugga över onsdagens utrikespolitiska debatt i riksdagen. Men krisen kan också ha bidragit till en känsla av hur omvärlden – och utrikespolitiken – på allvar är viktig för vårt land. Eller som Maria Ferm (MP) sa: Sverige behöver omvärlden, och omvärlden behöver Sverige.

28 ledamöter deltog i en debatt som var nära åtta timmar lång och som visade många exempel på enskilda ledamöters stora engagemang och kunskap i vitt skilda utrikespolitiska frågor. I sin utrikesdeklaration gav Ann Linde flera positiva besked i de globala utvecklingsfrågor som Act Svenska kyrkan bevakar. Samtidigt förbigicks flera avgörande frågor med tystnad.

Den feministiska utrikespolitiken

Act Svenska kyrkan delar regeringens analys att den feministiska utrikespolitiken behövs mer än någonsin, och vi välkomnar starka formuleringar om att den ska vässas och prioriteras. Vi ser fram emot Sveriges fortsatta arbete inom Generation Equality Forum med fokus på kvinnors ekonomiska egenmakt. Vi ser också fram emot att bidra till en ny global jämställdhetsstrategi för biståndet, där sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) behöver vara en tydlig del.

Pandemin har pressat hela spannet av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Utöver att mödra- och barnhälsa trängs ut när covid-19-vård prioriteras har också våldet mot framförallt kvinnor ökat. Med tanke på detta, på Sveriges ledartröja inom SRHR globalt, och på hur SRHR faktiskt prioriteras i Sveriges bistånd, så hade en tydligare markering om detta varit välkommen även i utrikesdeklarationen. Mot den bakgrunden och med tanke på Sveriges ledartröja inom SRHR i världen, så hade en tydligare markering om detta varit välkommen även i utrikesdeklarationen. Tyvärr saknas tydliga formuleringar om SRHR i år, något som allautrikesdeklarationer de senaste tio åren innehållit – oavsett om utrikesministern varit moderat eller socialdemokrat.

Hälsa och vaccinrättvisa

Precis som Ann Linde påpekar har coronapandemin försvårat genomförandet av Agenda 2030 och den hållbara utvecklingen. Därför är det så viktigt att Sverige, som femte största givare till Covax, fortsätter att tydligt lyfta vikten av jämlik tillgång till vaccin och ett starkt globalt hälsosystem. Vi välkomnar att det är tydligt i deklarationen att Sveriges prioritering ligger fast. Vi drar oss också till minnes öronmärkningen av 2,1 miljarder kronor i biståndsbudgeten för 2022 för att bidra till jämlik global tillgång till vaccin och ser fram emot att se hur detta kommer att konkretiseras. Av särskilt intresse är i vilken mån detta kommer vara i form av kontanta stöd, vilket är det som Covax har störst behov av. Vi noterar med intresse att regeringen kommer att tillsätta en ambassadör på Socialdepartementet som ska arbeta med den globala hälsosäkerheten och vi ser fram emot samarbete.

Klimat

Ann Linde tog främst upp klimatet som en säkerhetsfråga och pekade på internationella initiativ som regeringen har tagit. En ny ambassadör för klimat- och säkerhet aviserades, liksom ett åtagande om att bygga in ny expertis i våra internationella krishanteringsinsatser, i fredsbyggandet, i det internationella utvecklingssamarbetet och inom klimatdiplomatin. Det är givetvis välkommet.

Det är också välkommet att Sverige fortsätter öka klimatfinansieringen. Däremot saknar vi en signal om hur regeringen tänker sig att biståndet för fattigdomsbekämpning, demokrati och jämställdhet ska kunna upprätthållas när klimatbiståndet ökar allt mer. Det är dags att göra som Sverige och andra länder lovat sedan länge: använd nya och additionella pengar till klimatfinansiering, inte det befintliga biståndet.

Det är idag tre gånger fler människor som tvingas flytta på grund av klimatkatastrofer än som flyr på grund av konflikter och förtryck. Dessa klimatflyktingar saknar helt globala skyddsmekanismer. Tyvärr nämndes det humanitära krisläget till följd av klimatförändringarna bara svepande i utrikesdeklarationen. Vi beklagar också att frågan om klimatflyktingars rätt till global skydd, eller det ökande behovet av stödåtgärder för förluster och skador inte nämndes.

Act Svenska kyrkan är stolt över att Sverige är ett av de länder som idag prioriterar stöd till klimatanpassning och inte bara till utsläppsminskningar. Men vi saknar ett tydligt ställningstagande för att säkra stöd till samhällen som redan nu drabbas av omfattande humanitära klimatkatastrofer. Det behövs finansiering och skydds- och stödsystem för det växande antal människor som tvingas migrera på grund av klimatet. 

Demokrati och mänskliga rättigheter

Det sorgliga faktum att demokrati och mänskliga rättigheter pressas tillbaka på många håll i världen lyftes tydligt. I en kommentar till det demokratitoppmöte som USA:s president Biden stod värd för säger Ann Linde att Det svenska budskapet var att framväxten av högerpopulistiska och nationalistiska krafter undergräver demokratin, samt att mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och kvinnors politiska och ekonomiska deltagande är centrala för demokratin. Hbtqi-personers rättigheter ska respekteras fullt ut internationellt.

Act Svenska kyrkan välkomnar dessa tydliga formuleringar. Samtidigt saknar vi tydliga besked om regeringens demokratisatsning. När kommer det en handlingsplan för denna viktiga satsning? Vi saknar också en prioritering av stöd till de miljö- och människorättsförsvarare som varje dag tar stora risker i sin kamp för demokrati, miljö och mänskliga rättigheter. Situationen för fackföreningar nämndes och det märks att det är en tydlig prioritering från regeringens sida, men vi hade önskat att civilsamhället, i all sin bredd, hade betonats mer.

Tyvärr lyfte inte regeringen situationen för kristna och andra religiösa minoriteter, som är oerhört svår i många delar av världen där människor saknar religions- och övertygelsefrihet. Glädjande nog lyftes denna fråga av en rad ledamöter från flera olika partier.

Bistånd

Det faktum att Ann Linde slår fast att Sveriges biståndspolitik ska ha en fortsatt hög ambitionsnivåbåde vad gäller omfattning (en procent av BNI) och kvalitet är givetvis välkommet, men ingen nyhet. Med lite god vilja skulle man däremot kunna tolka den till synes självklara meningen Svenskt bistånd ska användas till att minska fattigdomen och orättvisorna i världen som en markering mot ministrarna Ygeman och Johanssons förslag om att använda bistånd som påtryckningsmedel. Bra så – låt bistånd vara bistånd! Ett mer explicit besked om regeringens hållning i denna fråga hade dock varit ännu bättre.

I en tid där Sveriges bistånd ofta ifrågasätts och ställs emot sociala behov i Sverige är det klokt att Ann Linde också påminner om att biståndet inte bara handlar om medkänsla, utan om framtiden för alla oss som bor på den här planeten: Det handlar om solidaritet – men också om en övertygelse om att en bättre värld ger ett tryggare Sverige.

Världen utanför EU och Ukraina
Det finns stora vita fläckar på utrikesdeklarationens världskarta. Att Indien inte nämns är anmärkningsvärt, eftersom landet har nämnts i positiva ordalag i samtliga av regeringens utrikesdeklarationer från 2018 och framåt. I utrikesdeklarationen 2021 står att Asiens växande betydelse ger möjligheter till handel och investeringar, grön teknik och innovationer. Regeringen utvecklar sitt samarbete med länder som Indien, Japan och Sydkorea. Även tidigare år beskrivs Indien som en viktig global aktör och partner för Sverige, i synnerhet i relation till handel och innovation. Däremot har de allvarliga kränkningarna mot mänskliga rättigheter i landet inte nämnts. Tystnaden måste ses i ett trängt geopolitiskt perspektiv: Sverige väljer den tysta diplomatin i relation till Indien. Ann Linde lämnade under debatten ett svar på en skriftlig fråga av Gudrun Brunegård (KD) om situationen för religiösa minoriteter i Indien. Där är hon tydlig med Sveriges linje kring situationen för de mänskliga rättigheterna i Indien:

Regeringen följer de utmaningar som finns gällande de mänskliga rättigheterna i Indien, inklusive åtnjutande av mänskliga rättigheter för personer som tillhör religiösa minoriteter. Vi tar regelbundet upp dessa frågor i våra kontakter med den indiska regeringen och kommer att fortsätta uppmärksamma vikten av respekt för mänskliga rättigheter, inklusive religions- och övertygelsefrihet. Vi har också verkat för att mänskliga rättigheter tas upp i EU-Indien sammanhang och jag kan konstatera att EU våren 2021 kunde återuppta MR-dialogen med Indien. Men precis som Gudrun Brunegård (KD) anför i den utrikespolitiska debatten hade vi hoppats att Sverige skulle markera på ett tydligt sätt när en viktig handelspartner så uppenbart brister i att skydda mänskliga rättigheter.

Inte heller några länder i Latinamerika nämns i deklarationen, trots att Sverige har en ny regional strategi för biståndet till Latinamerika och trots en kraftig tillbakagång för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i flera länder i Centralamerika, i synnerhet Nicaragua och Guatemala. Ann Linde säger i mycket positiva ordalag att USA är tillbaka på den globala arenan som en konstruktiv partner. Det är glädjande för fortsatta och fördjupade samarbeten, inte minst på klimat-, demokrati- och jämställdhetsområdena. Hon lyfter att hon och statministern deltog i demokratitoppmöte som Biden stod värd. Men vad betyder de fina orden från detta toppmöte för Sveriges engagemang för Latinamerika? Ska tystnaden kring Latinamerika tolkas som en försiktighet när Sveriges position i regionen försvagats, eller handlar det helt enkelt om att Latinamerika har halkat ner på den politiska dagordningen?

Hoppet

Det är inte svårt att hitta orosmoln, kriser och katastrofer i världen. Genom våra samarbetspartner i Asien, Afrika, Latinamerika och Mellanöstern får vi på Act Svenska kyrkan möta människor som lever och kämpar, dag för dag. Det är dessa människor och civilsamhällen som driver arbetet för demokrati, fred, jämställdhet och klimaträttvisa. De utgör ljuset i en till synes mörk värld.

Ärkebiskop Desmond Tutus bevingade ord fick avsluta årets utrikesdeklaration: Hoppet är att kunna se ljuset trots allt mörker. Hans ordhjälper oss att komma ihåg att hoppet är nödvändigt för att kunna åstadkomma förändring. Och biståndet är ett av våra viktigaste verktyg för att stötta dem som drivs av hoppet. Vi behöver dela lika, alla vi som lever under samma himmel.