Boksläpp: religionens roll för fred och för kvinnors rättigheter i Colombia

Den katolska kyrkan har tappat 10 procent av sina medlemmar under de senaste åren. De evangeliska kyrkorna växer och det gör också andelen som anger att de är religiösa men inte tillhör ett religiöst samfund. Antologin Förändringarna av det religiösa fältet under 2000-talet (Recomposición del campo colombiano en el siglo XXI) släpptes den 24 mars på den Internationella dagen för rätt till sanning. Det har en stark symbolik eftersom den religiösa tillhörigheten påverkar människors syn på rättvisa och försoning. Något som också har en direkt koppling till synen på fred och fredsavtalet.

Religionens påverkan på inställning till fredsavtalet

I Colombia är fredsprocessen skör och möter många hinder på vägen. De kristnas arbete för fred är välrotat i Colombia, både inom den katolska kyrkan och bland menoniterna och andra protestantiska kyrkor. Majoriteten av de evangeliska kyrkorna, stödjer dock inte fredsavtalet i sin helhet. Det är särskilt de progressiva skrivningarna om genus de har invändningar emot.

Religiösa aktörer inkluderades i mycket begränsad omfattning i fredsförhandlingarna. I antologin belyses vikten av att inkludera det religiösa perspektivet i samtalet om fred. I boklanseringen lyfte en av författarna till antologin, forskaren Sonia Laretta från Universidad Nacional vikten av att lyssna på religiösa aktörer med olika inställning till fredsprocessen:

Genom att lyssna och förstå mer om konservativa religiösa aktörers motstånd mot fred och försoning, så går det att nå fram till dem och öppna ett fönster för dialog. Vår forskning har visat att dessa grupper är mycket viktiga att nå för genomförande av en hållbar fred.

Sonia Laretta, forskare vid la Universidad Nacional de Colombia.

I boken lyfts det arbete som Act Svenska kyrkans samarbetspartner i Colombia gör för fred och vikten av att inkludera det religiösa perspektivet i samtalet om fred. Ett kapitel fokuserar på religionens påverkan för människor på landsbygden. Författaren Gabriel Santiago Mera Montilla från den trosbaserade colombianska organisationen Comisión Intereclesial Justicia y Paz (CIJP) beskriver hur viktig tron är för många människor för att orka kämpa för upprättelse och rättvisa. Bland annat lyfter CIJP hur viktigt detta har varit för de tvångsförflyttade från byn Cacarica.

Tecken på förändrad syn på kvinnors rättigheter

Antologin tar också upp relationen mellan religiös tillhörighet och synen på jämställdhet. Rapporten visar att de mest utsatta kvinnorna är medlemmar i de mest konservativa kyrkorna, något som kan ses som motsägelsefullt i relation till kvinnornas egna rättigheter. De bakomliggande orsakerna kräver en närmare analys som bör göras tillsammans med Act Svenska kyrkans lokala samarbetskyrkor.

Vid boklanseringen belyste vi att kvinnors rättigheter nyligen har stärkts med legalisering av abort, även om denna förändring drivits av utveckling i rättsväsendet snarare än i landets bredare opinion. Forskare från Universidad Nacional, visar i rapporten att det finns en koppling mellan religiös tillhörighet och synen på jämställdhet men att det även inom religiösa grupper finns en stor variation av normer och värderingar kring jämställdhet. Över tid så har normer som värderar jämlikhet långsamt växt sig starkare i Colombia. Det gäller exempelvis synen på abort, samkönade äktenskap och på rätten för samkönade par att få adoptera.

Majoriteten av medlemmarna i den pentekostala kyrkan i Colombia har en mer konservativ syn på jämställdhet. Men studien visar att det inom detta samfund i landet också finns många unga som arbetar för jämställdhet, för kvinnors rättigheter och har en mer liberal syn på sex och samlevnad. Det visar hur viktigt det är att vi skapar mötesplatser för konservativa och liberala kristna grupper och att vi inkluderar ungdomar i dessa samtal.

Av: Sanna Svensson och Adriana Gastellu Camp