Till innehåll på sidan
Kvinnor i grupp står framför en fredsstaty
Act Svenska kyrkan

Colombianska kvinnoorganisationers fredsarbete uppmärksammas internationellt

Från. vänster: Marcela Sanchez (Colombia diversa), Verdiana García (Act Svenska kyrkan), Adriana Benjumea (Humanas), Beatriz Quintero (Red Nacional de Mujeres), Rosa Emilia Salamanca (CIASE), Janeth Lozano (CODACOP). 

”För att skapa fredligare och tryggare samhällen måste koncepten fred och säkerhet få ett tydligare kvinnligt och feministiskt perspektiv”, säger Diana Salcedo med inlevelse medan vi äter lunch ett stenkast från FN:s huvudkvarter i New York. Act Svenska kyrkan finns på plats med ett tiotal Colombianska kvinnoorganisationer för att följa upp Säkerhetsrådets resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, samt för att delta i olika evenemang som arrangeras av bland annat FN, dess medlemsstater och civilsamhället.   

Diana representerar den colombianska organisationen LIMPAL som tillsammans med 13 andra nationella kvinnoorganisationer gått samman och skapat Alianza 1325 för att stötta Colombias regering att ta fram landets första handlingsplan för resolution 1325. Att engagera sig i frågor om hur kvinnor och flickor påverkas av fred och säkerhet är angeläget bland kvinnoorganisationer i Colombia då landet brottas med en väpnad konflikt som pågått i över sextio år. Många av dessa organisationer bidrog även till innehållet av fredsavtalet som slöts 2016 mellan den colombianska regeringen och den avväpnade FARC-gerillan.  

De senaste två åren har Alianza 1325 samlat in underlag till den framtida handlingsplanen genom att intervjua över 1500 kvinnor med varierande bakgrund från olika delar av landet. Den colombianska regeringen har därefter inkluderat stora delar av detta underlag i handlingsplanen som de håller på att tas fram och som presenterades inför FN under kvinnor, fred och säkerhetsveckan i New York i slutet av oktober 2023.  

Under den öppna debatten om kvinnor fred och säkerhet som FN:s säkerhetsråd anordnade i samband med uppföljningen av resolution 1325, var det flera talare som nämnde den colombianska fredsprocessen och kvinnors deltagande som ett inspirerande exempel. De lyfte särskilt fram det pågående samarbetet mellan den colombianska regeringen och lokala kvinnoorganisationer för att ta fram landets första handlingsplan kvinnor, fred och säkerhet.  

Sidoevent i FN där den colombianska regeringen presenterar ett utkast av Colombias första handlingsplan för att genomföra resolution 1325.  

Faktorer som påverkar kvinnors fred och säkerhet i Colombia

På frågan om vad det är som gör att Alianza 1325-initiativet får internationell uppmärksamhet och vad som menas med ett kvinnligt och feministiskt perspektiv i relation till kvinnor, fred och säkerhet, svarar Diana följande:   

“Vi menar bland annat att resolution 1325 borde ha ett tydligare intersektionellt perspektiv, det vill säga ta större hänsyn till hur faktorer som etnicitet, klass, religion, funktionsvariation och sexuell läggning samspelar och påverkar kvinnors och flickors möjlighet till säkerhet”.  

Diana förklarar vidare hur begreppen fred och säkerhet måste breddas, då dessa begrepp ofta syftar på situationer av eldupphör eller pågående krig. Hon menar att många sociala och politiska konflikter bidrar till att påverka kvinnors och flickors rätt till fred och säkerhet. Som exempel nämner hon droghandeln i Colombia, ett utbrett fenomen som oftast inte betraktas inom ramen för resolution 1325: 

”Förutom den ökade prostitutionen och människosmugglingen av kvinnor och flickor i områden där droghandel pågår, så utnyttjas kvinnors och flickors kroppar även för att transportera och smuggla droger“, förklarar Diana.  

Under veckan får jag även tillfälle att prata närmare med Marcela Sanchez, Direktör för organisationen Colombia Diversa som arbetar med HBT-personers rättigheter och som även är medlem i Alianza 1325. Marcela berättar att normer som relaterar till sexuell läggning och könsidentitet är en tydlig osäkerhetsfaktor för HBT-personer i Colombia, särskilt i områden där den väpnade konflikten pågår. Genom hot om våld försöker både armén och illegala väpnade aktörer att förhindra att HBT-kvinnor uttrycker sin identitet offentligt. För denna grupp betyder därför rätten till fred även att kunna röra sig obehindrat och uttrycka sin identitet utan rädsla för repressalier och tvångsförflyttning. 

Efter veckan i New York där jag har varit omringad av kvinnliga eldsjälar och ledare som debatterar, reflekterar och ifrågasätter bär jag med mig en mängd nya frågor och insikter. För Colombias del är det tydligt att civilsamhällets fortsatta engagemang och plats i fredsprocessen är mycket viktig och att fortsatt stöd behövs. Civilsamhällets bidrag och deltagande i den colombianska fredsprocessen representerar ett ljus i en mörk omvärld just nu.   

Verdiana García – Regional Representant Latinamerika & Karibien

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.