I regeringens regleringsbrev för biståndet för 2024 syns ytterligare steg i Tidöpartiernas ambition att förändra biståndet. Det innebär bland annat ett ökat fokus på migration och handel samtidigt som stödet till civilsamhällets fredsarbete läggs ned och anslagen till de globala klimat- och miljöfonderna minskar.
Med regeringens regleringsbrev tas ytterligare ett tydligt steg i regeringens ambition att förändra biståndet. Vi välkomnar att formuleringar om utökat och effektiviserat klimatbistånd, ett bibehållet fokus på kvinnors och flickors rättigheter och att det övergripande målet om att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck kvarstår. Samtidigt återstår många frågetecken att räta ut vad gäller de konkreta förändringarna. Exempelvis är fokus på klimat tydligt formulerat, men den utlovade satsningen reflekteras inte i anslagen till de globala fonderna. Och även om många delar och strategier fortfarande finns kvar, ibland med ytterst korta förlängningar, är detaljerna i den nya inriktningen inte klara. En sak är dock tydlig – migration och handel får ett väntat ökat fokus inom utvecklingssamarbetet och det sker på bekostnad av både annan inriktning och tidigare principer för biståndet. Här finns nya uppdrag till Sida som oroar:
– Det är oerhört anmärkningsvärt att Sida nu får ett uttryckligt uppdrag att stärka transitländers kontroll och gränsförfarande, samtidigt som man ska bekämpa migrantsmuggling – detta gränsar till polisiära kompetenser som helt bör ligga utanför biståndets uppdrag att minska fattigdom och stärka rättigheter. Det är oroande att detta sker samtidigt som regleringsbrevens tidigare formulering om att biståndsmedel endast får användas i enlighet med OECD-DAC:s riktlinjer klippts bort, säger Eva Ekelund, ställföreträdande chef för Act Svenska kyrkan.
Regleringsbrevets portalparagrafer om handel och migration kopplat till biståndet står i skarp kontrast till ytterligare ett framträdande fokus, nämligen biståndets resultat, effektivitet och transparens. Resultat, effektivitet och transparens är grundbultar i det svenska biståndet sedan länge, och där Sverige ges högsta betyg i granskningar av OECD. Dessa områden ska självklart ständigt förbättras, men det behöver kopplas tydligt till de vedertagna principerna för biståndseffektivitet. Här ges i stället Sida uppdrag kopplade till återvändande och migrationskontroll, samt det svenska näringslivet, Business Sweden och Team Sweden. Regeringen skriver vidare att detta skifte ska ske i nära kontakt med “policynära” forskning. Här vill vi understryka att forskning på biståndet och biståndseffektivitet är centralt, men det bör vara oberoende snarare än policynära – som all forskning. Därför vore det välkommet om detta åtföljdes av en återställning av nivåerna på forskningsanslaget, vilket inte sker.
Att regeringen lägger stort fokus på effektivitet och transparens, är bra och nödvändigt för alla skattefinansierade verksamheter. Vi delar bilden att Open Aid kan förbättras som portal för redovisning av biståndet. Sida ska vidare, i syfte att nå ett effektivt, resultatorienterat och katalytisk bistånd, bland annat redovisa effektiviteten i biståndet med fokus på resultat-, transparens-, antikorruption- och utvärderingsfrågor. Sverige är just nu ordförande för det organ som driver frågorna för just biståndets effektivitet (GPEDC), och det här är ett område där Sverige länge varit ledande. Det som är helt avgörande för hur effektivt och kvalitativt biståndet i slutändan blir saknas dock i stor utsträckning i formuleringarna från regleringsbrevet.
– Det är beklagligt att regeringen inte tydligare nämner de överenskomna principerna för biståndseffektivitet och samtidigt utesluter principerna för ägarskap och partnerskap. Det är oroväckande, eftersom ägarskapet och partnerskapet i utvecklingssamarbetet är grundläggande för att uppnå resultat och effektivitet för fattigdomsbekämpning, fred och demokrati. Det borde ligga i Sveriges intresse att utgå från mottagarnas egna behov, rättigheter och prioriteringar, säger Eva Ekelund stf för Act Svenska kyrkan.
Det är en mycket omfattande text, och med en detaljnivå i flera av uppdragen till Sida som är ny. Det är tydligt att regeringen med detta vill öka styrningen av Sida från departementet. Samtidigt som Sida får rejält utökade utrednings- och rapporteringsuppdrag ligger förvaltningsanslaget fast, med en relativt liten ökning. Det sätter en stor press på myndigheten, och när samtidigt så många strategier ska skrivas om och revideras är det av yttersta vikt att integriteten och transparensen i de processerna behålls för att kunna säkra ett framtida effektivt och kvalitativt bistånd. Det är också nytt att avtal och avtalsförlängningar under en strategis sista år endast får göras i samråd med regeringskansliet, en kompetens som tidigare legat hos myndigheten.
När regeringen presenterade reformagendan välkomnade Act Svenska kyrkan att biståndet genom civila samhällets organisationer skulle öka. Civilsamhället omnämns i regleringsbrevet som en viktig aktör, både lokalt och i Sverige. Det är välkommet. Act Svenska kyran har länge jobbat för att flytta makten till nationella och lokala partner. Den utlovade ökningen syns dock inte. CSO:anslaget – den särskilda strategin för bistånd genom det svenska civilsamhällets organisationer är kvar på samma nivå. Det humanitära biståndet där många svenska civilsamhällesorganisationer ät verksamma minskar något, trots löften om en humanitär satsning. Samtidigt försvinner Folke Bernadotte Akademins (FBA) anslag till fredsorganisationers arbete med fred och nedrustning inom civilsamhället helt, vilket slår hårt mot arbetet för en fredlig värld i en tid präglad av krig också i vår närhet. När reformagendan presenterades lyfte Tidöpartierna även att jämställdhets skulle prioriteras. I regeringens instruktion till Sida är det ytterligare en utlovad satsning som det inte är tydligt hur den ska ske. Det är välkommet att jämställhetsstratgin finns kvar, men vi vet inte på vilken nivå. Däremot är det beklagligt att bidraget till UN Women minskar kraftigt med 45 miljoner kronor.
Även om Sida nu ska redovisa totala bidrag till civilsamhällesorganisationer per anslagspost, får Sida ingen instruktion om hur ökningen ska ske. Så även om Act Svenska kyrkan välkomnar skrivningar om stöd till civilsamhället, att strategin finns kvar åtminstone på samma nivå och att lokala civilsamhällesorganisationers kapacitetsutveckling och möjligheter till egen-finansiering ska prioriteras så oroas vi av vad vi hittills sett rent konkret. Flera landstrategier omarbetas också, och vissa försvinner som väntat helt.
– Det är välkommet att strategin för utvecklingssamarbete med Guatemala finns kvar, men vi beklagar att Sydsudan fasas ut. Det är tydligt att vi står inför att perspektivskifte i svenskt utvecklingssamarbete, där människor som lever i utsatthet och fattigdom i länder som Sydsudan prioriteras bort. Vi behöver också se tydligt att de fina orden om satsning på jämställdhet, klimat och civilsamhälle också innebär en verklig ökning av resurserna till det arbetet, säger Eva Ekelund, ställföreträdande chef för Act Svenska kyrkan.
Lämna ett svar