Utgångspunkten för den globala plattformen är Sendaiöverenskommelsen med dess sju mål som antogs under FNs världskonferens om katastrofriskreducering 2015. Syftet är att reducera risker och minska konsekvenser av stora olyckor och katastrofer relaterat till naturfenomen som jordbävningar, regn och torka, men också teknologiska, biologiska, miljömässiga och hälsorelaterade risker. En grundbult i överenskommelsen är att den tydliggör betydelsen av samverkan mellan olika aktörer.
I år var det ett särskilt fokus på vad som bör göras för att säkerställa deltagande så att ingen lämnas utanför. Mötets breda deltagande förtjänar en eloge. Här samlades representanter från FN-organ och regeringar, forskare, barn-och ungdomsgrupper, ursprungsfolk och kvinnogrupper, trosbaserade grupper och privata företag och delade erfarenheter av hur de bidrar till hållbara lösningar.
Lokala aktörer, gräsrotskvinnor, urfolksrepresentanter, funktionshindrade och ungdomsgrupper fick ta plats i form av sido-event, mötesmontrar och korta appeller på podiet i konferensrummets mingelutrymme. Ett bra första steg till inkludering. Nästa gång vill vi se fler som bjuds in till panelsamtalen i de stora salarna så att vi alla kan lyssnar till de människor som lever i störst risk för katastrofer – voices from the frontline – och vilka lösningar de önskar se.
”Synliggör viktigt arbete”
Som svensk och skattebetalare är det glädjande att se att Sverige är en stor bidragsgivare till UNDRR. Bravo! Men nog borde allt det goda arbete som görs för att rädda mänskligheten från katastrofer vara mer känt. I en av inledningspanelerna presenterades UNDRR som en av FNs mest välbevarade hemligheter. Det är hög tid att göra arbetet mer synligt! Här vill jag uppmuntra UD och Sida att berätta vitt och brett om det stöd som görs. Skicka med er pressekreterare nästa gång. Det här gör ni ju så bra!
I Sverige gör Myndigheten för samhällsskydd (MSB) ett utomordentligt bra arbete med att följa upp Sveriges åtagande i förhållande till Sendai, men även ni kämpar med att få in underlag från olika myndigheter. Det betyder att även den Svenska rapporten är ofullständig i förhållande till Sendairamverkets mål. Vad görs för att fylla dessa luckor? Det behövs mer tillgänglig information om vilka åtaganden Sveriges gör i förhållande till Sendais mål. Förhoppnings kommer det en återkoppling från GPDRR2019 från de myndigheter som deltog. Den vill vi gärna ta del av.
Under mötet delades det ut dekaler med texten #NoNaturalDisasters. I alla tider har mänskligheten varit utsatt för väderfenomen, jordbävningar och översvämningar utanför vår kontroll. Att risker får katastrofala följder beror i stor utsträckning på mänskliga faktorer: brist på politisk vilja, ibland ignorans, och att människor tvingas bo och leva så att de utsätts för extra stora risker. Människor drabbas mer eller mindre beroende på om de lever i rikedom eller fattigdom, är man eller kvinna, funktionshindrad, medelålders, äldre eller barn, tillhör majoritetsbefolkningar eller minoriteter.
Att katastrofer kan inträffa är inget nytt. Vi kan lära oss av mänsklighetens berättelser. Vi känner ju alla till berättelsen om Noa som tog saken i egna händer och byggde Arken på torra land. Noa visste att det inte går an att rulla tummarna och vänta på att någon annan makt ska fixa lösningen, må det vara Gud eller ödet. Kanske detta också är en bra liknelse att ha med sig när det gäller katastrofberedskap.
Att mänskliga faktorer bidrar till att natur-fenomen kan få katastrofala följder betyder också att lösningarna kan skapas av människor. Vi kan bidra till hållbara lösningar och förebygga katastrofer. Det handlar om hur vi bygger hus och planerar städer, hur vi odlar och tar hand om våra skogar, tar till vara strandskydd och mangroveträsk. Det handlar också om ekonomiska och jämställda förutsättningar som säkerställer att alla kan delta och att ingen ska leva i utsatthet.
Här har våra beslutsfattare och förtroendevalda ett stort ansvar att ta del av alla de lösningar som faktiskt finns. Lösningar som både är evidensbaserade och demokratiskt förankrade med de människor som lever som mest utsatta för katastrofer.
Min feta löpsedels rubrik från mötet är ”DET GÅR ATT LÖSA KLIMATKRISEN OCH FÖREBYGGA KATASTROFER” följt av en lista med lösningar från #GPDRR2019 som beslutsfattare, politiker och tjänstemän kan ta ställning till. Ni har en möjlighet att se till att katastrofer undviks, men det kräver handlingskraft och ni behöver handla NU!
Margareta Koltai
Tematisk rådgivare för hållbar försörjning och klimaträttvisa
Läs mer om Act Alliansens uttalande om religiösa aktörers roll i katastrofriskreducering som undertecknats av flera andra trossamfund inför GPDRR 2019
Läs den debattartikel som Erik Lysén tillsammans med andra företrädare för organisationer som ingår i det svenska resiliensnätverket publicerade i Sidas Omvärlden inför GPDRR 2019
Läs mer om den globala plattformen (GPDRR 2019) på UNDRRs hemsida
Läs mer om Sveriges efterlevnad och utmaningar i förhållande till Sendairamverket i den forskningsstudie som Myndigheten för samhällsskydd publicerat
Lämna ett svar