Världens regeringar får ständigt fler hål att fylla med pengar. EU:s regeringar ska hitta pengar till Grekland, pensioner och välfärd. Massor av goda syften, men det saknas pengar. När EU:s finansministrar möts på idag (4/10) måste de vara rädda om pengarna så att det även finns utrymme att täcka de åtaganden EU har beträffande klimatfinansiering.
Världens rika länder har lovat att de ska hitta $ 100 miljarder (720 miljarder kronor) per år från 2020. Just nu ligger den globala klimatfinansieringen på en tiondel av detta belopp så under det kommande decenniet måste finansieringen växa drastiskt. Även om 2020 kan verka långt borta för de politiker som är vid makten i dag så börjar det bli bråttom. De måste hitta mer pengar och det finns ett behov av att utveckla nya finansieringsformer. Det kommer att ta tid!
Idag möts alltså rådet för Ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) som består av EU:s finansministrar. När det gäller klimatfinansieringen, är det tre saker som ministrarna måste uppmärksamma. För det första bör EU ta på sig ledartröjan om klimatförhandlingarna ska lyckas. EU:s medlemsländer bör arbeta aktivt med de olika idéer för klimatfinansiering som finns och som i vissa fall redan har stöd hos EU-kommissionen. Dit hör t.ex. förslaget om att inrätta en skatt på internationella finansiella transaktioner.
För det andra måste EU:s arbete med att belägga sjöfart och flygtrafik med en avgift prioriteras eftersom det är ett bra initiativ som både kan generera pengar och minska CO2-utsläppen. Avgiften riskerar dock att slå fel och kan leda till högre matpriser i fattiga, livsmedelsimporterande länder. Här hoppas vi att finansministrarna därför stöder förslaget om att inkludera någon form av kompensation.
Finansministrarna lyfter ständigt fram möjligheten att få näringslivet att betala en del av klimatfinansieringen (s.k. privata medel). Om näringslivet ska bjudas in till ett nära samarbete är det politikernas ansvar att skapa tydliga ramar för hur ett sådant samarbete ska se ut. I Svenska kyrkan har vi många goda erfarenheter av samarbete med näringslivet, men vi vet också att vissa investeringar riskerar att ske på bekostnad av de mest utsatta människornas intressen och rättigheter. Därför uppmanar vi, för det tredje, EU:s finansministrar att värna sociala rättigheter och hållbar utveckling i allt näringslivssamarbete inom klimatområdet.
Mötet idag är mycket viktigt, men att döma av de slutsatser som läckt ut kommer klimatfinansieringen ha en fortsatt undanskymd roll i Ekofins agenda. Finansministrarna får inte fortsätta skylla på skuldkrisen, de måste även komma ihåg våra internationella åtaganden!
Jacob Risberg, klimatpolitisk handläggare
Lämna ett svar