Till innehåll på sidan
Gunnel Axelsson Nycander

Världshungerdagen: matpriser, hunger och pensionsfonder

När matpriserna svänger kraftigt är det ingen stor sak för oss i Sverige, som bara lägger i genomsnitt 13 procent av hushållsbudgeten på mat. Men för människor i fattiga länder, som lägger 60, 70 kanske t o m 80 procent av inkomsterna på mat, kan snabba prisökningar innebära skillnaden mellan att äta och att hungra.  De senaste årens kraftiga prissvängningar ökar människors utsatthet för hunger, och är i många länder en fråga med politisk sprängkraft. Prisfluktuationerna är också tema för årets hungerrapport och Världshungerdagen, liksom för det seminarium som Svenska kyrkan arrangerade i fredags i samarbete med bl a svenska FAO-kommittén.

På seminariet framkom att det råder enighet om att

  • Matpriserna varierar mycket kraftigare nu än de gjorde under 1900-talets sista decennier.
  • Prissvängningarna är ett stort problem för fattiga konsumenter. De är även ett problem för småskaliga odlare som kanske satsar stort när priserna är höga och sen riskerar att stå där med stora skulder om priserna sjunkit och skörden ger mycket mindre pengar än förväntat. Småskaliga odlare kan inte heller försäkra sig mot prisförändringar.
  • Mängden kapital som cirkulerar på de finansiella råvarumarknaderna, bland annat genom så kallade terminskontrakt, har ökat dramatiskt de senaste åren. Det beror dels på att dessa marknader avreglerades kraftigt under 1990-talet, dels på att mycket kapital under de senaste årens finansiella oro har sökt sig till annat än aktier.

Men är det också så att den ökade handeln med råvarupapper (eller ”spekulationen” om man hellre föredrar det ordet) förstärker dessa prisvariationer? Här slutar enigheten, och olika personer gav helt olika svar på frågan:

Nej, menade Magnus Strömer vid Handelsbanken som är den svenska bank som först börjat erbjuda placeringar i råvaror. Prisrörelserna har andra orsaker – den finansiella råvaruhandeln är bara en spegel av detta. (Möjligen kan han tänka sig att vissa mycket kortsiktiga prisförändringar kan påverkas.) Handeln med terminskontrakt är bra för bönderna, eftersom den ger dem möjlighet att försäkra sig mot prisförändringar, menade han. (Terminskontrakt är en överenskommelse om att köpa t ex vete för ett visst pris vid en framtida tidpunkt – när världsmarknadspriset sannolikt är antingen är högre eller lägre än det överenskomna priset. )

Ja, menade journalisterna Malin Olofsson och Daniel Öhman från P1, som intervjuat en rad aktörer i olika delar av världen.

Ann Berg, expert på FN:s livsmedelsorgan FAO med lång erfarenhet från råvaruhandel, bland annat från Chicagobörsen, avstod från att ge ett rakt svar på frågan. Hon talade om hur viktigt det är att det finns råvarubörser – de ger viktig prisinformation till odlare som då kan ifrågasätta lokala uppköpares priser. Samtidigt betonade hon att råvarumarknaderna måste regleras, och gav också en historisk exposé över hur handeln med mat har reglerats – och avreglerats. Transparensen är idag alldeles för låg, och vi vet för lite om vad som egentligen händer på marknaden.

Ann Berg påpekade också att till skillnad från handeln med aktier, som kan skapa ekonomiska värden, så är handeln med råvaror alltid ett nollsummespel. Om någon gissar rätt om framtida skördar och prisförändringar, och tjänar pengar på det, så är det samtidigt någon som förlorar.

En ökad reglering av handeln är på gång i USA och diskuteras inom EU. Inom EU är det framför allt England, men även Sverige, som motsätter sig en hårdare reglering. I Sverige kan vi istället vara på väg mot ytterligare avregleringar. Reportrarna från P1 berättade att det är många som vill att AP-fonderna så få tillåtelse att placera kapital på de finansiella råvarumarknaderna.

Frågan om huruvida sådana placeringar skulle späda på prisökningarna eller inte är inte vetenskapligt avgjord. Men blotta misstanken om att så är fallet borde få varningsklockorna att ringa. Inte vill vi väl att våra pensionspengar ska riskera att förstärka de våldsamma prisförändringar som skapar hunger i världen?

Gunnel Axelsson Nycander, policyhandläggare för livsmedelstrygghet

Kommentarer

2 svar till ”Världshungerdagen: matpriser, hunger och pensionsfonder”

  1. Profilbild för Torbjörn Iwarson
    Torbjörn Iwarson

    FAO:s representant ironiserade över att ni bytt namt på FAO:s World Food Day. Han kunde inte förstå att hans översättningsprogram inte kunde göra översättningen från ”Food” till ”Hunger”. Med samma trohet mot sanning fortsatte seminariet. Liksom föregående artiklar håller Svenska Kyrkan med Vänsterpartiets ståndpunkter. Har Svenska Kyrkan blivit ett heligt organ för dem? Gunnel, jag vet inte om du är teolog, präst eller utbildad i ekonomi. Det förefaller mig som om den så kallade Svenska Kyrkan för ganska länge sedan övergett ”tro” och ”Jesus” och nu är på en ökenvandring i gärningarnas land. Och jag är helt säker på att det är i ”ogärningarnas” land. Men som biskop Brunne sagt, uppdraget är politik. Och på den extrema vänsterkanten är det. Vem vill vara med om det, tror du?

  2. Profilbild för Gunnel Axelsson Nycander
    Gunnel Axelsson Nycander

    Nu var det ju inte representanten från FAO, utan Sida, som reagerade på den svenska titeln (om vi ska hänga upp oss på detaljer). För både FAO i Rom och oss som arrangerade seminariet står det faktum att nära en miljard människor hungrar i fokus den 16 oktober. Att sedan FAO Norden valt att lyfta fram detta i svenska versionen av namnet kan inte jag se som särskilt upprörande. På vilket annat sätt var seminariet lögnaktigt, menar du? Själv tycker jag, liksom många andra av dem som var där, att det var uppfriskande att så många olika perspektiv och åsikter kunde brytas på seminariet.

    Svenska kyrkan agerar inte partipolitiskt, men vi försöker påverka politiker i frågor som är viktiga för fattigdomsbekämpning, samtidigt som vi genom stöd till samarbetsorganisationer och partnerkyrkor i utvecklingsländer ger humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingsstöd. Detta är en central del av kyrkans diakonala och profetiska uppdrag. Vi agerar inte utifrån ett svenskt perspektiv, utan ifrån det faktum att vi är en del av en världsvid kyrka, och vi strövar efter att alltid lyfta våra partners erfarenheter och perspektiv. Om du sedan tolkar detta som partipolitik, är det din sak. Vi som arbetar med påverkansarbete har olika utbildningsbakgrund. Själv är jag ekonomhistoriker och miljöekonom, men vi har också agronomekonomer, statsvetare, jurister och teologer.

    Hur ser du på sambandet mellan den ökande handeln med råvarupapper och den ökande volatiliteten? Det senare har ju inte bara FAO, utan också G20 lyft fram som ett hot mot möjligheterna att öka livsmedelstryggheten. Talaren från FAO, Ann Berg, har lång erfarenhet från bl a Chicagobörsen, var tydlig med att det finns ett samband och hon menar att en ökad reglering av handeln är nödvändig. http://www.svd.se/naringsliv/spekulation-driver-upp-matpriserna_6594992.svd

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.