På söndag är det val i Myanmar. Tillsammans med lokala partner arbetar Act Svenska kyrkan på plats för ett Myanmar som omfamnar människor från alla delar av samhället och upprätthåller demokratiska värderingar.
Den som säger att ”allt är under kontroll” inför det stundande valet den 8 november 2020 är statskansler Aung San Suu Kyi, mottagare av Nobels fredspris 1991. Valet är ett viktigt steg i Myanmars demokratiska utveckling bort från den militärdiktatur som höll landet i ett fast grepp mellan 1962-2011. Oppositionen är svag och splittrad i nittiotvå olika partier som tävlar om platserna i årets val. De flesta är väldigt små och bara Aung San Suu Kyis Nationella demokratiförbundet (NLD) och militärens parti Union Solidarity and Development anses ha möjlighet att nå större framgång. Militären har fortsatt ett stort politiskt och ekonomiskt inflytande i landet och ett försprång i valet genom de på förhand reserverade 25% av platserna.
Inställda valkretsar
I ett bakslag för demokratin meddelade valkommissionen i början av oktober att valet ställs in i flera områden (se karta) på grund av de pågående väpnade konflikterna. Värst drabbas delstaten Rakhine men flera andra delstater är också berörda. Konsekvensen blir att totalt ca 1,5 miljon väljare inte kommer att få göra sin röst hörd i det här valet. En del av de som drabbas är människor som Act Svenska kyrkan och vår samarbetspartner Lutherska Världsförbundet arbetar tillsammans med i Rakhine staten. Det handlar om minoritetsbefolkningar som Rohingyer som har svårt att göra sin röst hörd i mediebruset, men valobservatörer och mindre partier har uttryckt bestörtning över detta. Diskussionen handlar om valets legitimitet när så många inte får möjlighet att rösta. Allt fler frågar sig om åtgärden är politiskt motiverad eftersom det är just i minoritetsområden som valet ställs in; i områden där NLD är som svagast. Även 2015 ställdes valet in i oroliga områden men i år drabbas även områden fria från konflikt av denna behandling. Valkommissionen i Myanmar, som fattat beslutet, är inte oberoende och ledamöterna är politiskt tillsatta av presidenten.
Svårt för oberoende journalism
Mänskliga rättigheter och yttrandefrihet minskar över hela världen och Myanmar är inget undantag rapporterar Freedom house. Människors rätt till korrekt information hindras genom olika begränsningar som blockering av webbsidor, nedstängning av internet och manipulering av sociala media. Journalistyrket har blivit ett högriskyrke där repressalier kan vänta den som vågar kritisera makten. Myanmar rankas på plats 139 av 180 länder i världen när Reportrar utan gränser publicerar sitt pressfrihetsindex 2020. Som jämförelse ligger Sverige på fjärde plats och USA på 45 plats, i ligans botten på plats 180 ligger Nordkorea.
Aung San Suu Kyi en ikon
För en utomstående betraktare kan det vara svårt att förstå men Aung San Suu Kyi är fortfarande sedd som en ikon och nationalhjälte av väldigt många i Myanmar. Att NLD inte levererat på sina vallöften inför valet 2015 verkar inte spela så stor roll. Visst har många människor i Myanmar fått det bättre de senaste åren, bland annat har elnäten och internet byggts ut vilket är en anledning till Facebooks omåttliga popularitet i landet. Kan detta tillskrivas NLD eller beror det mer på den ökade handeln och utbytet med andra länder? Nationalismen är fortsatt stark och minoriteter är väldigt utsatta och missgynnade när det kommer till utbildningsmöjligheter, hälsovård och infrastruktur. I delstaten Rakhine är Rohingyerna mer utsatta än andra och de förföljs och lever under apartheidliknande förhållanden utan fri rörlighet; nu får de heller inte rösta. Utvecklingen har också medfört negativa konsekvenser för miljön, oreglerad gruvnäring, konfiskering av land och skogsskövling som direkt påverkar många människors vardag eftersom majoriteten av befolkningen fortfarande lever av det jordbruket ger i rurala områden.
Act Svenska kyrkan uppmanar Sveriges regering och det internationella samfundet att arbeta jämsides med oss och övriga civilsamhället genom att fortsätta att stödja en demokratisk utveckling i Myanmar (som också kallas Burma). Det innebär bland annat att ta aktiv ställning och bejaka de internationella processer för fred och rättvisa som pågår just nu så att alla invånare, oavsett etnicitet, kan få sina medborgerliga rättigheter tillgodosedda.
Lämna ett svar