-
Vilka pengar kan man lita på?
Vid en stor FN-konferens i Addis Abeba 2015 fastställdes ett ramverk för finansiering av de globala målen. Slutdokumentet lyfter fram flera olika typer av så kallad utvecklingsfinansiering. Alla behövs: nationella offentliga medel (fr a skatteintäkter) privata investeringar internationellt bistånd handel internationella lån Sedan dess har en stor del av debatten handlat om de privata investeringarna och…
-
Hur mycket bistånd behövs för att utrota den extrema fattigdomen?
Det första av FN:s globala mål är att utrota all extrem fattigdom till 2030, ett mål som också är nära kopplat till åtagandet att ”inte lämna någon utanför”. Vad krävs för att uppfylla det målet, dvs vilka extra investeringar krävs för att antalet människor i extrem fattigdom ska minska från dagens 800 miljoner, och vad…
-
Kommer Sverige kunna försvara ett EU-bistånd för människor som lever i fattigdom och förtryck?
EU är världens största biståndsgivare, och den biståndsbudget som förhandlas nu kommer att räcka fram till 2027, dvs det är i hög grad denna som bestämmer hur EU:s direkta bidrag till att genomföra de globala målen kommer att se ut. Samtidigt ser vi en tydlig förskjutning i EU-biståndet – det är inte längre mottagarländernas behov,…
-
Kyrkornas särskilda bidrag och utmaning: lämna ingen utanför!
En fråga gick som en röd tråd genom samtalet: Kyrkor och trosbaserade organisationer har en särskild betydelse för det övergripande och tungt förpliktigande åtagandet i Agenda 2030 att ingen ska lämnas utanför (leave no one behind). Åtagandet innebär att framstegen som agendan ska leda till ska omfatta alla de grupper som idag är missgynnade och…
-
”Vad tycker ni om budgetstöd?”
Budgetstöd är en metod att förmedla bilateralt bistånd som innebär att Sida finansierar ett mottagarlands statsbudget, utan öronmärkning men med övergripande uppföljning och policydialog. Syftet är att man ska använda och stärka landets egna processer, så att det inte blir en massa parallella budget- och rapporteringsprocesser för enskilda givarländer. Läs mer om det här. Så jovisst tycker…
-
Vilken roll ska utvecklingsbankerna spela i Sveriges bistånd – och i världen?
I en tidigare blogg uppmärksammades behovet av mer diskussion, styrning och uppföljning av den halva av Sveriges bistånd som förmedlas genom FN-organ och andra internationella organisationer, det så kallade multibiståndet. Utvecklingsbankerna, dvs Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna (Afrikanska, Asiatiska och Interamerikanska) är särskilt viktiga i det sammanhanget: Utvecklingsbankerna påverkar mer än vad storleken på de…
-
Har vi koll på vad FN och utvecklingsbankerna gör med svenska biståndspengar?
Det multilaterala biståndet ges dels via kärnstöd från UD, dels via så kallat multibibistånd. ”Multibi” betyder att Sida förmedlar pengar till exempelvis Världsbanken inom ramen för sina regionala eller tematiska strategier. Det är främst multibibiståndet som har ökat på senare år, så att det rent bilaterala stödet idag utgör mindre än hälften av Sveriges bistånd.…
-
EU:s utvecklingsbistånd får inte bli ett redskap för EU:s egenintressen
I korthet innebär EU-kommissionens förslag på biståndsområdet att de flesta av nuvarande 12 olika ”finansiella instrument”, så som ECHO (humanitärt bistånd), instrumentet för stöd till grannskapsländer (ENI) och utvecklingsfonden (EDF) slås ihop till ett enda instrument för ”grannskap och internationellt samarbete”, med en ofördelad reserv på 20 procent som ska kunna fördelas utifrån aktuella behov. En…
-
Kan företagsledare ta täten för minskade klyftor?
Denna vecka samlas företagsledare, experter och politiker på World Economic Forum (WEF) i Davos under rubriken ”En delad framtid i en splittrad värld”. Rubriken speglar en oro för en mer otrygg värld som många delar: Hur ska konflikterna i vår värld kunna lösas? Vad händer med demokratin? Som både DN och SvD har rapporterat om…
-
Religion som brobyggare – inte bara konfliktskapande extremism
Fem forskare skriver den 8 januari i Svenska dagbladet att Sidas förståelse för religioners och religiösa aktörers roll – på gott och ont – måste fördjupas. I annat fall kommer inte Sveriges bistånd att kunna genomföras, menar de. I synnerhet inte i Mellanöstern. Forskarna tycks bara fokusera på det humanitära biståndet – som måste öka…
Författare: Gunnel Axelsson Nycander
