-
Budskapet från colombianska människorättsförsvarare når fram
Det demokratiska utrymmet stramas åt i många länder, men Colombia är ett av de länder där det är allra farligast för människorättsförsvarare, fackföreningar och andra civilsamhällesorganisationer och sociala ledare att verka. Situationen är kritisk – sedan fredsavtalet mellan Farcgerillan och regeringen 2016 har en människorättsförsvarare dödats var fjärde dag. Enligt FN har 51 personer mist…
-
De flesta katastrofer går att förebygga med gemensamma krafter. Men vi måste handla nu!
Utgångspunkten för den globala plattformen är Sendaiöverenskommelsen med dess sju mål som antogs under FNs världskonferens om katastrofriskreducering 2015. Syftet är att reducera risker och minska konsekvenser av stora olyckor och katastrofer relaterat till naturfenomen som jordbävningar, regn och torka, men också teknologiska, biologiska, miljömässiga och hälsorelaterade risker. En grundbult i överenskommelsen är att den…
-
Världsbanken kräver att utvecklingsländer för en socialpolitik som inte fungerar
Under den stora skuldkrisen i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet var IMF och Världsbanken ofta måltavlor för civilsamhällets kritik. Dessa mäktiga institutioner ställde krav på vilken politik regeringarna skulle föra för att få stöd och lån. Kraven handlade inte om respekt för mänskliga rättigheter, demokrati, miljöpolitik eller annat som hade varit lättare för…
-
Mixed bag, but hardly eminent enough from the G20 Eminent Persons Group
The basic task of the Eminent Persons Group was to propose how the institutions designed in Bretton Woods 70 years ago – the World Bank and IMF – should be adapted to today’s multipolar world faced with a number of global challenges. The report Making the Global Financial System Work for All was presented at…
-
Vilka pengar kan man lita på?
Vid en stor FN-konferens i Addis Abeba 2015 fastställdes ett ramverk för finansiering av de globala målen. Slutdokumentet lyfter fram flera olika typer av så kallad utvecklingsfinansiering. Alla behövs: nationella offentliga medel (fr a skatteintäkter) privata investeringar internationellt bistånd handel internationella lån Sedan dess har en stor del av debatten handlat om de privata investeringarna och…
-
Hur mycket bistånd behövs för att utrota den extrema fattigdomen?
Det första av FN:s globala mål är att utrota all extrem fattigdom till 2030, ett mål som också är nära kopplat till åtagandet att ”inte lämna någon utanför”. Vad krävs för att uppfylla det målet, dvs vilka extra investeringar krävs för att antalet människor i extrem fattigdom ska minska från dagens 800 miljoner, och vad…
-
Kvinnor är nyckelaktörer under lokalt ledda insatser
Action Aid skriver i Omvärlden att kvinnors röster behöver säkerställas i de diskussioner som förs på hög nivå om hur det humanitära systemet bör förändras – mer erkännande och makt åt lokala organisationer. Vi vill påpeka att den så kallade lokaliseringsagenda inte bara diskuteras på hög nivå. Den pågår i praktiken med eller utan stöd…
-
Jämställdhet är vår generations uppdrag och kall
Som Dr Phumzile Mlambo-Ngcuka från UN women sa under inledning av panelsamtalet under generalförsamlingen Created equal – jämställdhet är vår generations uppdrag och kall. Ojämställdhet är fortfarande en av de största utmaningarna i världen. – Det är viktigt att minnas de generationer som gått före oss och kämpat för att stoppa slaveri och strukturell…
-
Vilken roll ska utvecklingsbankerna spela i Sveriges bistånd – och i världen?
I en tidigare blogg uppmärksammades behovet av mer diskussion, styrning och uppföljning av den halva av Sveriges bistånd som förmedlas genom FN-organ och andra internationella organisationer, det så kallade multibiståndet. Utvecklingsbankerna, dvs Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna (Afrikanska, Asiatiska och Interamerikanska) är särskilt viktiga i det sammanhanget: Utvecklingsbankerna påverkar mer än vad storleken på de…
-
Att förflytta det humanitära biståndet närmare lokala humanitära aktörer är nödvändigt – inte enkelt.
I slutet av juni möttes humanitära aktörer från hela världen vid FNs ’Ekonomiska och sociala råd’ (ECOSOC) som en gång per år arrangerar en humanitär dialog. I år diskuterades lokalisering och Svenska kyrkans partner ECOWEB från Filipinerna deltog på en paneldiskussion för att prata om deras erfarenheter av att möjliggöra lokalt ledda humanitära projekt. ECOWEB, liksom Svenska…
Kategori: Okategoriserade
