I skuggan av den svenska regeringskrisen har försommaren bjudit på två framsteg i arbetet för en global fond för social trygghet. ILO får mandat att driva frågan och idén välkomnas i FN:s råd för mänskliga rättigheter.
Social trygghet är ett nationellt ansvar och ska i första hand finansieras gemensamt av företag och invånare inom olika länder. Men internationell solidaritet behövs också, inte minst i de länder där det faktiskt saknas tillräckliga resurser. Internationellt stöd kan också bidra till att få igång en positiv spiral av ökad social trygghet och ökade skatteintäkter som gör nationell finansiering hållbar på sikt.
Därför deltar Act Svenska kyrkan i en internationell kampanj för en global fond för social trygghet. (Här är Q&A om varför vi tycker att idén är bra.) Tillsammans med en rad svenska organisationer har vi också uppmanat den svenska regeringen att ställa sig bakom förslaget.
Det har ännu inte kommit något tydligt besked från regeringen, och just nu har den kanske annat att stå i. Men i skuggan av den svenska regeringskrisen har försommaren 2021 bjudit på två framsteg i arbetet för en global fond.
1. ILO får starkt mandat att driva frågan vidare
Under den årliga konferensen för FN:s arbetslivsorgan ILO antogs i år en särskild resolution som innehåller en handlingsplan (framework for action) för tillräckliga och hållbara sociala trygghetssystem för alla. Dokumentet ger ILO ett tydligt mandat att initiera och delta i diskussioner om konkreta förslag till finansieringsmekanismer, så som en Global fond, som kan komplettera och stödja inhemska finansieringskällor. Läs mer om resolutionen här.
2. FN:s råd för mänskliga rättigheter välkomnar förslag om Global fond
Det andra steget togs i ett annat FN-organ i Genève – även om det mesta sker digitalt i dessa dagar. Under den pågående sessionen för FN:s råd för mänskliga rättigheter har FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter och extrem fattigdom, Olivier De Schutter, presenterat sitt förslag.
Förslaget har föregåtts av en rad konsultationer och diskussioner. De Schutter motiverar i rapporten varför det behövs internationell solidaritet för att öka investeringarna i social trygghet och visar på vilken roll en Global fond kan spela. Med en central formulering:
The proposal for a global fund for social protection is not that taxpayers from rich countries pay for social protection in poor countries. It is, rather, to kick-start a virtuous cycle in which international support matches domestic efforts and contributes to capacity-building in low-income countries.
Förslaget innehåller också en rad konkreta idéer om hur en fond bör styras och hur dess olika delar kan bygga vidare på befintliga organ. De Schutter föreslår en struktur med fem olika delar:
1. Bred politisk allians på hög nivå. Denna ska ge strategisk styrning genom att anta riktlinjer för hur nationella planer/ansökningar ska bedömas, användningen av medel granskas och samstämmigheten med relevanta principer och standarder säkerställas. I alliansen ska det finnas företrädare för regeringar, arbetsmarknadens parter (enligt gängse ILO-modell), Civilsamhällesorganisationer samt andra internationella organisationer. Det befintliga initiativet USP2030 skulle kunna utvecklas till en sådan politisk allians, menar De Schutter.
2. Styrelse som fattar operationella beslut. Denna skulle ha lika bred sammansättning av aktörer, och utses av högnivåalliansen. Styrelsens arbetsmetoder skulle kunna inspireras av styrgruppen för the COVID-19 Call to Action in the global garment industry – ett samarbete som omfattar regeringar, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och enskilda företag.
3. Sekretariat som bland annat förbereder styrelsebeslut. ILOs Globala Flaggskeppsprogram för socialt grundskydd för alla genomför redan idag den typ av uppgifter som behövs, och skulle kunna omvandlas till ett sekretariat för den nya fonden. Den befintliga givarsamordningen om social trygghet, SPIAC-B, skulle kunna spela en roll i arbetet med tekniskt stöd.
4. Finansiell förvaltning. Här pekar De Schutter på Multi-partner trust fund Office som redan ansvarar för en rad andra fonder.
5. Oberoende granskning. Ett nytt organ som är oberoende i relation till styrelse, sekretariat och förvaltning behöver skapas för att granska och utvärdera fondens arbete och hantera klagomål och misstankar om missbruk, korruption m.m.
När De Schutter presenterade sin rapport i FN den 30 juni var responsen överväldigande positiv. Över 40 länder från alla regioner (en del av dem talade för flera) välkomnade förslaget och såg fram emot fortsatta diskussioner. Jag vet inte hur aktiva länder som Jemen, Togo, Afghanistan, Sydsudan, Burkina Faso och Östtimor brukar vara i det här sammanhanget, men kanske kan deras aktiva deltagande i diskussionen tyda på att de ser detta som ett förslag som faktiskt skulle kunna göra verklig skillnad i deras länder!
Stödet från representanterna från civilsamhället var massivt. Det inleddes av den Globala koalitionen för social trygghet, där en lång rad civilsamhällesorganisationer ingår (läs den skriftliga versionen här). Här kan du se ett muntligt inlägg som undertecknad gör för Kyrkornas världsråd, Lutherska Världsförbundet och ACT-alliansen.
De Schutter arbetar nu vidare med förslaget tillsammans med ILO, och siktar på att fonden kan inrättas i juni nästa år – tio år sedan ILO antog den banbrytande rekommendationen om socialt grundskydd (Social protection floors, ILO 202). Men för att det ska bli verkstad och pengar bakom orden behövs mer politiskt stöd – kommande möten med G20 och G7 är avgörande.
Civilsamhället – inklusive fackförbunden – fortsätter att driva på frågan runtom i världen. Momentum för en global fond för social trygghet växer. Detta är en idé vars tid har kommit.
Lämna ett svar