Vi tror gärna att avgudadyrkan hör till det förflutna och gamla civilisationer. Men har vi verkligen gjort oss av med våra avgudar, eller har vi bara gett dem nya namn som karriär, status och ekonomisk trygghet? Följ med i en denna reflektion där jag funderar om vad vi egentligen lägger på altaret i vår stressiga vardag och vad vi offrar på vägen.
Jag låter mina tankar sväva iväg när jag läser texter i Bibeln. Mina ögon fastnar på ordet avgudar. Avgudar var och är något man offrar till. Något som tar upp min tid och mina tankar. Det är något eller någon man dyrkar och sätter sin tilltro till, någon att gå till när livets berg-och-dalbana svänger och kastar en både upp och ner. I denna reflektion funderar jag på om avgudar är mer dyrkade idag än Gud?
Avgudar var och är väl bara något som lägre civilisationer ägnar sig åt? I vårt sekulariserade land är det väl ingen som tror på avgudar? Jag tror dock inte att vi har avskaffat våra avgudar, vi har bara gett dem nya namn och utseenden.
Bibeln definierar en avgud som allt som tar Guds plats i en människas hjärta, det vi sätter vår yttersta förtröstan, trygghet och identitet till. Idag har de flesta lämnat statyer av trä och sten, men mekanismerna är exakt desamma.
Våra nya avgudar kan ha många namn och visa sig i olika skepnader. Man kan fundera på om inte hög status, karriär, titel, beundran, helt enkelt att vara någon, skulle kunna vara namnen på moderna avgudar? Och visst offrar vi väl villigt och glatt till dessa? Vi offrar dyrbar tid som vi skulle kunnat tillbringa med familjen. Tid vi aldrig får tillbaka. Vi lägger vår hälsa på altaret och bränner ut oss. Vi blir sjuka, fast det tycker vi hör till och att det får man räkna med om man vill klättra på karriärstegen. Avgudar finns där, men det var inte så Gud hade tänkt att vi skulle leva.
I bergspredikan använder Jesus ordet Mammon för att visa att människan inte ska låta pengar bli hennes högsta herre. Pengar är inte onda i sig, men om de leder till snikenhet och girighet förvandlas pengar till en avgud.
Karriär och ett välbetalt jobb går hand i hand. Men är det inte så att vi även gör pengar till en avgud? Jag har funnit och märkt att många hellre samlar på ett fett bankkonto som trygghet, än att lägga sin framtid i Guds hand och lita på Honom. Visst tittar avguden ekonomisk trygghet fram här? Här finns även högre levnadsstandard och en massa andra avgudar som tar vår tid i form av prylar. Offren här blir att vi struntar i generositet. Vi kanske börjar ljuga för att få det vi vill ha, och då offras ärligheten. Vi blir aldrig nöjda, så tacksamheten och nöjdheten är det vi offrar.
Statyerna som vi tillber är kanske borta, men visst finns det väl en massa avgudar mitt ibland oss idag. En avgud behöver inte vara dåliga saker, men en avgud är ändå allt som tar Guds plats i ditt hjärta. Det är det som du sätter din yttersta trygghet, din identitet och din framtidstro till.
Till sist vill jag skicka med en tanke till dig min kära läsare.
Gud vill inte ha din utbrändhet, din prestation eller dina perfekta resultat på karriärstegen. Han vill ha din relation.
Om du känner dig trött av att ständigt bära offer till de moderna avgudarna av status och ekonomisk trygghet, vill jag påminna om Jesu egna ord i Matteusevangeliet 11:28:
”Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila.”
Du får stanna upp. Du får lägga ner dina prylars och din karriärs krav. Prova att lägga din framtid i Guds hand i stället, där är du redan fullkomligt trygg, helt utan krav på motprestation.
Nu ber vi:
Kära Gud,
Tack för att jag får lägga ner alla mina krav och min prestation inför Dig. Förlåt mig när jag låter stress, prylar och karriär ta Din plats i mitt hjärta. Hjälp mig att rensa bort de moderna avgudar som stjäl min tid och min hälsa. Ge mig modet att släppa taget om min egen kontroll, och hjälp mig att vila i löftet om att min framtid är helt trygg i Dina händer.
Amen.
Kommentera det här inlägget