Till innehåll på sidan
Sigurdur Hafthorsson

E-böcker och kyrka på nätet

Det har tidigare uppmärksammats att priset för biblioteken för varje utlånad e-bok kraftigt överstiger priset för utlånad pappersbok. Man har påpekat det orimliga i att ge böcker i digital format de begränsningar som en pappersbok har istället för att se möjligheterna med e-böcker. Men tvingar e-boken i en mall som är till för pappersböcker (se länkar i slutet av inlägget).

Läsplattor för e-böcker

I dagens nätupplaga av UNT tar Maria Ripenberg, kulturkröinkör på tidningen, oss tillbaka i historien och gör en intressant jämförelse med biblioteksreformen tidigt på 1900-talet.

Maria pekar på att när biblioteket som institution för gratis utlåning var ett av de tyngre argumenten att det var en demokratifråga ”det vackraste uttryck för sann demokrati, som tänkas kan” (Valfrid Palmgren, Sveriges första kvinnliga bibliotekarie och bibliotekspionjär). Gratis utlåning av böcker var ett sätt att erbjuda alla samhällsklasser och alla åldrar möjlighet till litteratur. Dessa argument finns i allra högsta grad kvar idag.

Maria påpekar också med rätta att biblioteksidén är inte att se till att det finns pappersböcker som man kan låna på närmaste fysiska bibliotek. Idén är att främja läsandet genom att alla ska ha tillgång till litteratur. Som jag ser det är det helt oavhängigt av i vilken form litteraturen finns och vilka lokaler som finns att erbjuda. Biblioteken har varit föredömliga i att hänga med nya tekniker och möjligheter. Här kunde man tidigt utöka utbuden till musik och ljudböcker och filmer. Och nu även e-böcker. Fortfarande litteratur, men i ett format som en positiv teknisk utveckling gjort möjligt.

Eftersom jag jobbar i kyrkan kan jag inte låta bli att flika in att det är precis samma sak som gäller för kyrkan. Kyrkans uppdrag är inte att människor ska få tillgång till evangeliet från prästens predikan från predikstolen. Eller att ge tröst vid enskilt samtal på prästen eller diakonens kontor. Kyrkan ska möta människor där de är. Diakonerna gör hembesök, ungdomsledaren träffar sina grupper på Facbook och prästen ger trösterika svar via nätbrevlådor som Fråga prästen.

Min poäng är att det är inte kanalen, formatet som vi ska vara styrande för vilken verksamhet vi erbjuder. Det är verksamheten som bör vara styrande – och vi anpassar oss efter de kanaler som finns. Detta gäller såväl kyrkan som biblioteken.

SR: Ökat intresse för e-böcker stoppar utlåning

Mikael Hansson: Framtidens digitala bibliotek

Mikael Hansson: E-böcker dyrt för biblioteken

SVD Debatt: Inför ett lån per bok även för e-böcker (första inlägget)

SVD Debatt: Varför ska dikten vara gratis (slutreplik med länkar till övriga inlägg)

Kommentarer

Ett svar till ”E-böcker och kyrka på nätet”

  1. Profilbild för Mikael Hansson

    Det finns också likheter med vad BRIS gör. Tidigare erbjöd man enbart stöd via telefon. Idag sker en stor del av vuxenstödet via digitala kanaler. BRIS har förstått att det är inte teknikplattform som man är försvarare av, istället är kärnverksamheten att erbjuda vuxenstöd, och om barn söker sig till nya plattformar får BRIS följa med dit.
    Tack för övrigt för länkar till min blogg! : )
    /MIkael

Lämna ett svar

Uppge inga personuppgifter i kommentaren. Håll en god ton och skriv inget som kan upplevas kränkande.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *