Till innehåll på sidan
Magdalena Wernefeldt

Små och stora tack – 9 oktober

35708beb-3391-462d-a362-b145ef4c0568

Vi får titta i uppslagsverket. Kassettband, är ett analogt, magnetiskt lagringsmedium för ljud. Formatet introducerades av Philips 1963. Många års utveckling, från stora och krångliga rullband, via många försök till förenkling, ledde till slut fram till kompaktkassettbandet. Det hade sin storhetstid 1975 till1995.

Ett sådant kassettband skickade jag per post till min mamma någon gång i mitten på 1980-talet. Jag hade suttit i studion och spelat in ett närradioprogram som jag trodde att hon skulle tycka om. Mycket riktigt, hon blev väldigt glad och lyssnade på programmet om och om igen. När hon nästan kunde det utantill, tyckte hon att det var dags att någon annan fick glädje av det. Hon stoppade det i cykelkorgen en dag när hon skulle cykla ner till byn. Vi säger så om affärsgatan i det lilla småländska samhället där jag är uppväxt. Mammas tanke var att ge det till den första person som hon träffade.

Nu visade det sig att den första personen råkade vara församlingens kyrkoherde och en stor tvekan infann sig hos mamma. Vad skulle prästen säga? Verkade hon konstig? Lämna ett kassettband till en person som säkert har hyllmeter av uppbyggelselitteratur och musik hemma i prästgården. Men hon hade lovat att ge det till den första personen hon träffade. Rackarns bara att det var prästen.

En tid senare kom prästen tillbaka. Mamma hade nästan börjat tänka att kassettbandet hade blivit bortglömt. Det visade sig att det var allt annat än bortglömt. Det hade blivit en daglig andakt tillbaka till kraft och glädje i arbete och privatliv. Det visade sig att alla förrättningar, samtal, ekonomiska frågor och så det stora påskfirandet hade sugit musten ur prästen. Han gick på knäna. ”Tack för kassettbandet. Du tyckte det var fånigt och litet. För mig var det ett tilltal från Gud. En bekräftelse på att han bryr sig. Jag kommer aldrig att glömma det. Tack!”

Jag har burit den här berättelsen med mig genom åren. För mig är det en bild för hur Gud använder en vanlig människa, ett enkelt kassettband, innehållandes ett ännu enklare program, för att nå fram till oss. Ett äkta tack, ett glädjefyllt tack, som är blandat med andra känslor som vi bär inom oss, kanske sorg, trötthet och missmod, blir en lovsång till Gud.

Vårt liv kan kännas torrt och tomt. Utan något krav på prestation eller ersättning, så sänder Gud sina kärlekshälsningar av nåd. Detta får bli till ett uppfriskande regn som vattnar hjärtas torra jord. Så småningom börjar de små tacksamhetsfröna gro och växer till vackra tacksamhetsblommor. Låt oss plocka en riktigt vacker bukett och sätta på altaret i Tacksägelsedagens gudstjänst på söndag. Vi får komma som vi är.  Med små och stora tack. Vi får komma inför Gud och lägga alla varierande tack i hans famn och veta att i den famnen finns det även plats för vår otacksamhet och brist.

Jag vill ge dig, o Herre, min lovsång, jag vill tacka med skönaste ord för din kärlek och nåd som är gränslös, jag vill tacka för allt gott du gjort. Jag vill göra mitt liv till en lovsång till dig, där var ton skall en hyllning till dig bära. Och i dagar av glädje och dagar av sorg vill jag leva var dag till din ära. Sv. Psalmboken 702

Ing-Marie Lundberg
Stiftskonsulent för teckenspråkig verksamhet i Uppsala Stift

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.