Helan finns liksom inte riktigt till utan Halvan, Paul McCartney blir sig aldrig helt lik utan John Lennon, som Hasse utan Tage eller McEnroe utan Borg.
Vilka relationer är du?
I vilka relationer blir du till?
Vem ser dig och gör dig till den du är?
Utan vilka skulle du aldrig mer bli dig lik?
Också Gud är relation. Gud är visserligen absolut och finns i sig själv, men i kristen tro blir Gud till genom sina relationer. Relationerna inom Gud själv och relationerna från Gud själv ut i världen.
Den här helgen firar kyrkan Guds relationer. Relationerna inom Gud; det går inte att närma sig Gud, utan att se hur Gud hör samman med Jesus i Andens gemenskap; Sonen och Fadern känner och uppenbarar varandra, menar Jesus i helgens evangelium. Och relationerna från Gud själv ut i världen; heliga Trefaldighetsdag är Missionsdagen; Guds interna relationer flödar ut här i världen i Guds egen mission.
Att Guds väsen övergår förstånd och är bortom ords beskrivning är ett understatement. Vi varken kan eller behöver intellektualisera Guds mysterium, det är ”dolt för lärda och kloka”. Gud är större än allt. Större än mina bilder, mina tankar, mina ord, mitt liv.
Gud är större. För Gud är relation och gemenskap, subjekt och person.
Människan är relation. För människan är Guds avbild. Inte heller människans mysterium behöver vi intellektualisera. Ändå vet vi och känner att ingen människa är en ö.
Till det lägger kyrkan ytterligare en uppseendeväckande erfarenhet: Sonen uppenbarar Fadern i Andens gemenskap. Det betyder att när vi lär känna Kristus, lär vi känna Gud själv; när vi lever i relation med Kristus får alla våra andra relationer ett nytt ljus; och utan relationen till Kristus blir jag aldrig hel eller mig själv.
Människan är relation. Och därmed Guds avbild.
Jonas Eek, stiftsteolog i Göteborg
Lämna ett svar