De flesta bilder av Maria som jag sett är väna, milda och stillsamma bilder. Kanske beror det på att sammanhanget är så upphöjt att en vanlig kvinna inte får plats?
Man kan fråga sig om det är kvinnor som skapat dessa bilder av Maria, eller om det är män som tycker att Maria måste vara blank madonna, jungfru, allmänt frånvarande, upphöjd och otillgänglig.
Konstnären Anita Grede har gjort en vävnad med en bild av Maria. Anita Gredes bild är en färgstark och livsbejakande bild av den gravida Maria som omfamnar och omfamnas av liv. Bilden har närvaro och energi. Det finns värme och styrka i bilden. Den har närvaro som låter oss se en mor som bär Jesusbarnet till världen.
Ibland framställs Maria som om hon utan att blinka accepterar uppdraget att bära Guds son. Det betonas att hon är lydig och ödmjuk. Man glömmer bort att Maria faktiskt ställde en motfråga till Gabriel.
Trots att hon var förskräckt och förvånad frågade Maria hur det skulle gå till att bli med barn utan någon man. Och hon fick svar, tog ställning och valde uppdraget.
Maria gick in i det okända, trots att hon kanske skulle bli ställd ensam, i ett samhälle där det är katastrof att vara ensam mor. Maria var inget viljelöst redskap för Guds vilja. Hon var människa, en modig ung människa, väl medveten om vilka risker hon tog när hon sade: ”Jag är Herrens tjänarinna” (1:38).
Maria är tjänarinna och hon är ödmjuk, vilket kan ge oss associationer som inte är så enkla. Med det är viktigt att poängtera att tjänande och ödmjukhet inte har med underkastelse att göra, utan med respekt. Respekt för sig själv och sina känslor, respekt för livet och för Guds avsikt.
Det är därför inget litet viljelöst rentvättat väsen som tar emot uppdraget att bli Herrens moder, utan en ung kvinna som med stor värdighet och självkänsla bejakar att hon kan tjäna.
Den ödmjukhet som Maria visar öppnar för livet och upptäcker det levande. Maria ser hur livet är för de flesta människor, hon lever tillsammans med andra och möter Gud där, nära marken. Upphöjdhet över det mänskliga är ett förnekande av Gud. Det är också budskapet i hennes lovsång, Magnificat i Lukas evangelium:
Min själ prisar Herrens storhet, min ande jublar över Gud, min frälsare…
Han störtar härskare från deras troner, och han upphöjer de ringa.
Hungriga mättar han med sina gåvor, och rika skickar han tomhänta bort.
Pär Friberg
präst i Fryshuset och i Sofia församling, Stockholm
Lämna ett svar