Det är mänskligt, tillhör kanske jordelivets villkor att någon gång uppleva en orättvisa som omvandlas till den sinnesstämning vi kallar avundsjuka. En mänsklig erfarenhet vi alla känner till men sällan vill tala högt om, som om det vore ett nederlag att erkänna de till synes fördelar som någon annan har.
Som om det vore ett nederlag att visa sina själsliga skavsår för någon som vi tycker har det bättre. Som om det vore ett nederlag att inte ha dragit högsta vinsten. Men avunden kommer sällan ensam.
Den går ofta hand i hand med missunnsamhet och tillsammans har de gjort det till en konstart att suga glädje och lust ur människor. Deras vassa framfart lämnar bittra eftersmaker i både kropp och själ.
Vingårdsarbetarna var nöjda med sin överenskommelse tills de förstod att andra slitit mindre, sluppit svett och kanske tårar och ändå fått samma lön. Det skaver.
Paret var nöjda med budgivningen på sin lägenhet tills de fick höra om grannen som fick mer, trots samma mäklare och samma planlösning. Det skaver.
De älskande tyckte sig leva i lyckan tills de träffade vännerna vars liv tedde sig både mer romantiskt och inramat av festligheter. Det skaver. Lillkillen var glad över sin ärvda telefon tills kompisen stolt visade upp sin nyare, snabbare och bättre. Det skaver.
Avundsjukan ger skavsår och får oss att se det vi nyss värdesatte högt som något som plötsligt balanserar på kanten till det värdelösa. Den får mjuka hjärtan att hårdna en smula och den skymmer sikten mot det himmelrike som han talar om.
Han som vände upp och ner på invanda mönster, tankar och känslor så att de sista blev de första och de första de sista. Han som vänder upp och ner på invanda mönster, tankar och känslor så att de sista är de första och de första de sista.
En regelbok så fjärran från vinna eller försvinna. Vi behöver skavsårsplåster mot avund och missunnsamhet och sådana låter sig inte köpas på vanliga apotek. När allt kommer omkring låter de sig inte köpas för pengar överhuvudtaget. Gud har delat våra mänskliga villkor och vi får hoppas och tro att det gäller allt.
I så fall har Gud erfarit känslan av att flyga lätt över himmelska höjder, himmelriket är nära! Men Gud vet också hur det tär att gå haltande med oläkta skavsår. Och kanske kan det vara något av ett plåster, att Gud vet.
Gud vet att livet är gott även om det inte alltid är rättvist i våra ögon. Gud vet att det kanske handlar om att välja sina strider, att välja mellan att odla avundsjuka genom att ständigt pilla bort tunna sårskorpor eller att låta bli.
Gud vet vad vi ibland glömmer: Betydelsen i att få bli tagen i bruk efter förmåga och förutsättningar, utan att jämföras med andra. Med himmelriket är det ibland så att det är rättvist att det är orättvist.
Charlotta Ingerholt
Församlingspedagog och gymnasieteolog, Uppsala domkyrkoförsamling
Lämna ett svar