En ensam kvinna vid Sykars brunn har talat med Jesus och skyndar sedan för att berätta om det för de andra i byn. Hon säger:
”Kom så får ni se en man som har sagt mig allt som jag har gjort. Kan han vara Messias?”
Hon hade blivit genomskådad av Jesus. När de pratade märkte hon att han visste allt om henne. Och det var inte något vidare lätt liv hon levde. Alla som har känt av skam över något i sitt liv vet att man gärna gömmer det man skäms över. Man vill för allt i världen inte att någon ska få veta om ens trassliga relationer eller ensamhet eller vad det nu kan vara. Så var det säkert för kvinnan vid Sykar också men nu hade hon alltså ändå blivit genomskådad. Och det var fantastiskt! Egentligen längtar vi ju mer än något annat efter just det. Att bli sedda och hörda. Inte behöva vara på något särskilt sätt för att få lov att vara med. Men vi har också alla lärt oss att det gör ont att bli dömd av den vi släppt nära. Att det är farligt att ge bort information som andra kan använda som vapen mot oss. Så vi döljer våra skamfulla hemligheter för varandra och ibland har vi nog inget bättre alternativ.
Med Jesus var det tydligen väldigt annorlunda. När han genomskådade henne och visste allt om henne var det något gott! Det kom ingen dom. Istället för att såra helade han. Det var ofarligt att han visste allt om henne för han ville henne väl.
De andra i byn hade nog en ganska klar uppfattning om vad ”allt hon gjort” innebar. Vi kan misstänka av berättelsen att hon var ganska illa sedd. Nu flockades grannarna kring henne och kring Jesus. De fick honom att stanna i flera dagar i byn så att fler fick tala med honom och de ”kom till tro”. De sa ”Nu är det inte längre vad du har sagt som får oss att tro. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens frälsare”.
Att ”komma till tro” handlade för deras del om att lära känna Jesus och hoppas på honom. Och så är det strängt taget också för oss. En sida av att tro har förstås med trons innehåll att göra. Att det finns en Gud som är skapare och frälsare och verkar i världen med sin heliga Ande. En annan sida är att lita på att Gud är min Gud. Den tron växer fram i mötet med Jesus.
Tro stavas i regel ”tillit” i den kristna tron. Och tillit är sådant som växer fram över tid när någon visar sig vara pålitlig. Så är det i vardagen oss människor emellan och eftersom det är så vi fungerar tror jag inte det är annorlunda när det gäller tro på Gud. Tro är att lita på att Jesus är den han säger sig vara.
Om du vill kan du be med mig:
Gud, kom och genomskåda mig med din kärleksfulla blick. Låt ditt ljus lysa till helande i mina mörka vrår. Lyssna till mig när jag försöker säga det som är sant om mitt liv. Låt mig få vara din och låt mig lita på att du är min Gud. Amen.
Lämna ett svar