Nattvarden kan vara så mycket: gemenskap, tro, kanske till och med ett samtal med Gud.

Jag kommer ihåg det som om det var igår. När jag blundar och tänker tillbaka kan känslan i kroppen komma tillbaka – en stark ”Aha!”-känsla. Det var som om något klickade i mig den där torsdagskvällen för över 15 år sedan. När jag för första gången fick falla på knä vid ett altare och ta emot bröd och vin. Det var som om jag i någon mån kunde förstå Guds närvaro. Storheten, mysteriet – en tro som började växa fram.

Jag minns hur vi hade samtalat om nattvarden innan, hur min konfirmationspräst pratade om nattvarden som en kärleksmåltid som Gud bjuder in till. Hur vi därför på olika sätt skulle visa respekt, ett visst bordsskick, och på ett naturligt sätt tacka för maten. Då förstod jag inte riktigt varför, vad som var så stort i enkelt vin och bröd. En vecka senare skulle en ny insikt och ett frö av tro börja gro.

”Vad är tro? Vad innebär det att tro?”

Det får mig att tänka på mötet mellan Jesus och kvinnan vid Sykars brunn. De hade talat – två personer som enligt dåtidens normer inte skulle tala med varandra. Ändå förde de ett långt samtal. Kvinnan hade börjat ana vem han var, mannen som satt framför henne. Något hade börjat gro i henne. Hon gav sig av tillbaka in i staden för att berätta om vem hon hade mött. Hon förstod inte allt, men han hade sett hela henne, med allt vad det innebar. Kunde han vara Messias? En känsla växte sig allt starkare.

Vad är tro? Vad innebär det att tro? Det kan vara svårt att sätta ord på den visshet som tron innebär för många. Men det tycks finnas ett behov hos många människor att söka det som är större än oss själva, det som går bortom gränsen för vad vi kan förklara eller förstå. Något som ändå tycks kännas så självklart.

Tro har länge setts som en ”privatsak”, men det verkar som att fler, framför allt unga, söker sig till trons sammanhang. Människor letar efter svar på de stora frågorna, efter mening och gemenskap. Allt inom tron går inte att lära sig av andra, men vi kan få hjälp att hitta vägar att närma oss tron genom varandra. Genom att dela våra upplevelser med dem vi möter. Hur gör du när du ber? Kanske kan det hjälpa någon att höra om det. Vissa delar av tron kan vi bara erfara själva, men vi kan sedan dela dem i samtalet och så ett frö i någon annan.

”En måltid med Gud.”

Kvinnan som mötte Jesus blev sedd och bekräftad, men fick också syn på något nytt och delade den erfarenheten. Många mötte Jesus och kom sedan själva till tro. Genom att dela våra egna erfarenheter av tro kan vi hjälpa våra medmänniskor att lyfta blicken. Inte för att övertyga dem om något, utan för att så ett frö. Vad som händer med det fröet får vi kanske aldrig veta. Kanske växer det inte upp på det sätt vi har tänkt. Kanske blir det en gudomlig erfarenhet av en måltid – en måltid med Gud.