Till innehåll på sidan

Etikett: Agneta Holmström

  • När bitarna faller på plats – i spel och i tro.
    Agneta Holmström, präst

    När bitarna faller på plats – i spel och i tro.

    I våras började jag spela Pokémon Go. Det är ett spel på mobilen där du ger dig ut i den verkliga världen och fångar Pokémons. Du kommer till olika platser där det finns pokéstop och gym och annat som du behöver för att kunna fånga Pokémons. Först tyckte jag det var svårt. Det var så…

    Läs mer


  • Riktig kärlek, som muminmammans, är varsam
    Agneta Holmström, präst

    Riktig kärlek, som muminmammans, är varsam

    Alla människor bär på en skörhet, och vi behöver behandla varandra varsamt - precis som muminmamman gör i Tove Janssons berättelse "Det osynliga barnet". Läs tankar inför helgen om att se varandra med Guds ögon.

    Läs mer


  • Det verkliga skyddet bakom masken
    Agneta Holmström, präst

    Det verkliga skyddet bakom masken

    Tar du på dig masker? Många av oss gör det. Om du gör det, varför gör du så? Och när? Är det för att du inte vill visa det du egentligen är? Som om maskerna skulle göra dig till en bättre människa. En man i Bibeln som hette Mose tog på sig en mask efter…

    Läs mer


  • Gud nära och Gud på håll
    Agneta Holmström, präst

    Gud nära och Gud på håll

    Jag har en son som inte tror på Gud. Han har sagt till mig att när jag kan bevisa att Gud finns, då ska han börja tro. En dag frågade han mig: ”Mamma, varför tror du på Gud?” Jag sade att jag inte vet hur och varför jag blev troende, eftersom jag varit det så…

    Läs mer


  • Övergiven
    Agneta Holmström, präst

    Övergiven

    Den som en gång har blivit övergiven kan ha svårt att hitta ljuset i tillvaron. Det går inte alltid att kämpa sig fram till hopp, ibland måste det komma som en gåva från Gud. Ordet ”övergiven” var laddat för Anton. Han hade upplevt övergivenhet under sitt liv. Det började med när han var liten, när…

    Läs mer


  • Att hitta Gud.
    Agneta Holmström, präst

    Att hitta Gud.

    Annie låg vaken i sin säng. Hon hade lyckats somna men ganska snart vaknat igen. Hennes tankar snurrade och det var svårt att somna om. Hon hade mött Gud. Gud hade varit så påtagligt nära henne. Hon som aldrig trott på det där med Gud. Hon som alltid avfärdat det där som religiösa människor höll…

    Läs mer


  • Tankar i midsommartid
    Agneta Holmström, präst

    Tankar i midsommartid

    Naturen är så vacker i midsommartid, tänkte Josefin. Mitt i allt detta satt hon själv och kände sig trasig. Gud har skapat så mycket fantastiskt, blommorna, träden, molnen, friden. Och så hon själv. Det var samma skapare som gjort alltihop. Josefin hade inte tänkt på det tidigare för hon hade under så lång tid tänkt…

    Läs mer


  • Rör vid min själ
    Agneta Holmström, präst

    Rör vid min själ

    Ibland kan det hända att strofer ur någon låt bara kommer upp i mitt huvud utan att jag egentligen vet varför. De senaste dagarna har jag hört denna strof i mitt huvud ”Rör vid min själ mitt tysta hjärta ropar”. Jag minns hur en ung tjej sjöng denna sång på ett så vackert och sårbart sätt på en begravning…

    Läs mer


  • Edit och åsnan
    Agneta Holmström, präst

    Edit och åsnan

    Edit hade många gånger tänkt att hon ville vara den där människan som kom med ljuset till människor. Åtminstone med ljusglimtar. Hon såg så mycket hopplöshet och mörker i världen. Det behövdes ljusglimtar. Hon ville vara som åsnan som Jesus fick rida på, när han red in i Jerusalem. Nu så där när advent började…

    Läs mer


  • Medmänniska, motmänniska – och bara människa
    Agneta Holmström, präst

    Medmänniska, motmänniska – och bara människa

    Hon hade trevande gått in genom porten till kyrkan och slunkit ner i en av bänkarna. Den här kyrkan hade hon aldrig besökt. Hennes blick flyttade sig varsamt runt i rummet och hon insöp atmosfären. Det var varmt och kyrkan gav en innerlig känsla. Hon hade noterat överskriften för dagens gudstjänst. Den hette ”Medmänniskan.” Hon…

    Läs mer