Till innehållet på sidan

Etikett: Andreas Sundström

  • Nära i varje ögonblick
    Andreas Sundström, präst

    Nära i varje ögonblick

    Under de senaste åren har ett flertal stora konflikter och krig fyllt mediaflödet här i Sverige. Ukraina, Gaza, och nu Iran. Bakom det som syns i nyhetsrapportering och sociala mediers brus, bakom staters och gruppers kamp om makt och resurser, finns vanliga människors lidande, utsatthet, sorg och förlust. När människor[…]

    Läs mer

  • Den utvalde
    Andreas Sundström, präst

    Den utvalde

    Det är en kall och blåsig vinterdag. Snön yr över taken i den lilla staden. Inne i värmen tittar mitt yngsta barn på sitt favoritprogram. Den japanska animerade serien Pokemon, som handlar om hur pojken Ash genom resor och äventyr tränar upp sina gulliga små monstervarelser, pokemons.Jag noterar hur mitt[…]

    Läs mer

  • Tacksamhet? Tacksamhet!
    Andreas Sundström, präst

    Tacksamhet? Tacksamhet!

    Tacksamhet är ett brutalt svårt ord ibland. Det finns ett väldigt amerikanskt uttryck som lyder ”count your blessings”, vilket ungefär betyder ”glöm inte allt du har att vara tacksam för”. Jag tycker sådana uttryck är svåra. För även om jag räknar upp allt det goda i mitt liv så finns[…]

    Läs mer

  • Pappa är här

    Pappa är här

    Ibland, när mina söner är sjuka, går jag in och tröstar dem med orden ”Pappa är här.”

    Läs mer

  • Att få modet att lyfta blicken
    Andreas Sundström, präst

    Att få modet att lyfta blicken

    Det är kväll i vårt tält. Mörkret har lagt sig och vi har krupit ner i våra sovsäckar. Efter en ovanligt varm sommardag har vädret slagit om. Nu ylar vinden, haglet smattrar hårt mot tältduken, och flera öronbedövande åsknedslag skakar marken omkring oss. Det är rätt skrämmande att vara där[…]

    Läs mer

  • Inte Guds bästa barn
    Andreas Sundström, präst

    Inte Guds bästa barn

    Att benämna sig som ”inte Guds bästa barn” är kanske ett bekant uttryck. Jag har fått höra det många gånger. Vanligen som ett skämtsamt svar när någon hör att jag är kristen eller att jag arbetar som präst. Det har dykt upp från medpassagerare på tåget, studiekamrater, grannar och vänner,[…]

    Läs mer

  • Hur ska jag orka?
    Andreas Sundström, präst

    Hur ska jag orka?

    Där stod jag i mitt sovrum och packade min svarta kostym medan tårarna kom. En av mina barndomsvänner hade dött och det var dags att packa resväskan inför begravningen. Sorgen och saknaden blev verklig där och då.En vanlig fråga jag får som präst är ifall jag som präst eller kristen[…]

    Läs mer

  • Tack
    Andreas Sundström, präst

    Tack

    Har du någon gång sett en idrottare som innan en tävling gör korstecken, eller vid en vinst pekar upp mot himlen? Har du kanske sett en prismottagare som står på podiet eller prispallen och tackar familj, vänner och Gud? Jag har alltid tyckt att det finns något väldigt fint med[…]

    Läs mer

  • Någon har gått innan
    Andreas Sundström, präst

    Någon har gått innan

    Det knarrar under skorna när jag går i snön mellan träden. Den gamla kyrkstigen slingrar sig uppför kullen och igenom ett skogsparti, sträcker sig fram till vita kyrkan högst upp på krönet. Trots det knastrande underlaget och lite halka går det bra att ta sig upp mot kyrkan, för den[…]

    Läs mer

  • Sorgen och hoppet
    Andreas Sundström, präst

    Sorgen och hoppet

    Det jag minns tydligast är chocken. Chocken när jag för första gången i mitt liv fick ta emot ett dödsbud. En känsla som på bara några sekunder förvandlades till overklighet, förnekelse, sorg och orättvisa. Tårarna kom och jag satt där och grät. Sorgen över någon som dött är en av[…]

    Läs mer