-

Din ängel väntar bakom ett hörn
Ängeln är redan på väg mot dig. Hon har packat sina änglaförnödenheter: glansmedel för vingarna, och harpan. Hon vet att det kommer att ta några timmar, att de himmelska färdvägarna är långsammare än vad människor ibland tror. Men hon vet också att hon kommer att komma fram i precis rätt tid. För det gör alla…
-

Bär fram! Lyft upp!
Jag har inte gröna fingrar. Inte alls. Jag önskar att jag hade det. Det finns en alldeles särskild sorts glädje i att få äta grönsaker som just har tagits upp från jorden eller plockats från plantan. För mig är det en ovanlig upplevelse. När det sker är det oftast när min svärmor tar in tomater…
-

Monsterhögarna
Du kämpar dig igenom dagarna, och det är sannolikt att ingen vet vad du går igenom.(De går igenom egna saker, kanske samma, men på något sätt delar vi aldrig detta med varandra.)Du vaknar, tvingar dig till köket för en kaffe.Det är dags att gå upp nu, du måste.Du måste ta dig genom dagen.Du tittar kanske…
-

Att höra Gud
”Herrens vägar äro outgrundliga”, jo det har hon nog sagt åtskilliga gånger under sitt snart 50-åriga liv berättar hon för mig. Aldrig hade hon väl kunnat tänka sig som blyg 14-årig, att hon 34 år senare skulle skola om sig till nytt yrke. Ett yrke som innebar offentlighet och att tala inför folk – men…
-

Inte Guds bästa barn
Att benämna sig som ”inte Guds bästa barn” är kanske ett bekant uttryck. Jag har fått höra det många gånger. Vanligen som ett skämtsamt svar när någon hör att jag är kristen eller att jag arbetar som präst. Det har dykt upp från medpassagerare på tåget, studiekamrater, grannar och vänner, och förvånade nog från ett…
-

De dagar du får
Nu har vi kommit några dagar in på det nya året, hur känns det? Uttalade du några löften i nyårsnatten som redan är brutna? Har vardagen kommit i fatt dig? Lever du fortfarande kvar i ledighetens lunk? Jag tycker att det är meningsfullt att berättelsen som möter oss ur Jesu liv till helgen handlar om…
-

Ett år fyllt med hopp
Klockan ringer alldeles för tidigt, så är det alltid. När jag vänt mig om för att stänga av klockan i mobiltelefonen möts jag strax av en blöt nos och ett varmt andetag. Det har blivit en vana, när klockan ringer skakar han kroppen, viftar på svansen, tassar fram och lägger sin nos vid mitt ansikte.…
-

Den svåra konsten att bana väg
Bana väg för Herren, sade de.Det var som att orden lyste i mitt hjärta.Jag ville. Jag ville bana väg. Jag ville fixa. Jag såg mig själv som en proffsig curlingspelare en som som sopade isen renså att Gud skulle komma,skulle nå sitt mål. Jag började hemma.Det är ju där man ska.Jag förberedde. Städade.Köpte gåvor.Bjöd in…
-

Att få bli sig själv
Jag var den töntiga på högstadiet, hon som hängde i kyrkan, tyckte att höga ljud och mycket människor var jobbiga. Jag var lillgammal och ganska rädd för många saker och så fastnade jag i något slags gränsland. Jag var inte riktigt mobbad, men inte heller riktigt med. Det var mig man himlade med ögonen mot,…
-

Medmänniska, motmänniska – och bara människa
Hon hade trevande gått in genom porten till kyrkan och slunkit ner i en av bänkarna. Den här kyrkan hade hon aldrig besökt. Hennes blick flyttade sig varsamt runt i rummet och hon insöp atmosfären. Det var varmt och kyrkan gav en innerlig känsla. Hon hade noterat överskriften för dagens gudstjänst. Den hette ”Medmänniskan.” Hon…