Det är viktigt för oss med förebilder. Allahelgonahelgen visar oss på helgonen – de ”heliga” eller ”saliga” = helgonen är såsom ikoner – En förebild av det gudomliga. Tecken som visar på ett mänskligt sätt att försöka leva som Kristus har lärt oss – Han som är den stora förebilder.
När vi ser in i en ikon – en bild för det gudomliga – ser denna bild in i våra liv och ger oss inspiration och glädje att leva inför Gud. På samma sätt som vi har ikoner har vi också namn på människor som kallats helgon i vår kyrka. Personer som för oss skall vara en hjälp att hitta rätt väg – d.v.s. vägen till himmelen.
Förebilder är både bilder och människor. Bilder för det himmelska med mänskliga medel i t.ex. en ikon. Men kanske det framförallt finns i människors upptäckt av Guds närvaro i livet. Vi känner en del helgon vid namn och vi har de medeltiden kända kalendarierna som ger oss en del av dessa, förebilden till våra almanackor och namnsdagar.
Helgonen visar på vägen till himmelen. Vi kan få hjälp att hitta den vägen och att också gå på den vägen. När vi upptäcker det är det som att Kristus får leva i oss. Det eviga livets ljuset får stråla in i vår värld och i en människas liv.
FÖREGÅNGARE
Föregångare , d.v.s. dom som har lämnat vår tid och världen, kan hjälpa oss att tacka för livet. Det är det vi får göra på Alla Själars dag. En dag då vi vill minnas och tacka för alla de helgon som vi inte vet namnet på. På årets övriga dagar har vi namn som kyrkan genom årtusenden uppmärksammat och bett för.
Sedan har det blivit en gravsmyckningshögtid då vi tackar för alla föregångare alla som dött och lämnat oss i saknad och sorg. Dom vi sörjer och saknar denna helg hjälper oss att få ta vara på en fin tradition att tända Kristusljuset på våra anhörigas gravar. Ett ljus som står för att ge hopp och tröst.
Det är det ljuset vi får komma ihåg att tända och lysa upp den mörka höstnatten. Det är inte en spökenas och monstrens helg med allt vad den hedniska Halloween – traditonen fört med sig in i vårt land. Det är en stor anledning för oss att visa på det ljus som visar på Jesus Kristus som världens ljus. Det ljuset tänder vi för dem som vi tackar för.
ATT GÅ VIDARE
Jesus säger till oss i evangeliet på Alla Helgons dag: ”Vi är världens ljus!”
Vi är kända av Gud – alla är av Jesus Kristus nämnda vid namn. Anonymiteten är borta. Personligheten är i centrum.
Varje människa med sin olikhet har betydelse och kan vara med och förmedla Guds skapande krafter i människans liv. Vi kan även tänka oss alla som gått före oss in i det eviga livets tid och ännu kan med våra minnen berika nuet … Det är att lysa upp vår värld med evangeliet och att vägleda våra medmänniskor på livets väg. Då behövs både den starka strålkastaren och den lilla flämtande lågan på graven.
Att synas är att ta emot uppdraget att våga acceptera sig själv och leva i det sammanhang som Gud har satt oss i.