Hej! Cassandra har. Igen 😉 Sitter pa var bakgard med Annie och vart filippinska hang, Donna och Deunice. Vi har spelat yatzy (annie forlorade, sa hon ska kopa glass till oss alla yey :)) och nu sitter de andra och spelar uno medan jag bloggar. Mys.
Tankte visa veckan i bilder, sa blir det roligare!
Pa kvallarna har vi som sagt ofta Family Ministries, da vi har sma massor i folks hem och reflekterar over nagon bibieltext, sjunger psalmer, ber och avslutar med att ata middag tillsammans. Ofta ar det gaaalet mycket folk som tar sjukt manga bilder (mest pa oss) vid middagen. Rekordet tror jag var nar Annie och jag satt pa varsin stol och manniskorna bakom oss stod i ko for att fa posera med oss. Haha
I fredags var det en danstavling for barnen. Har i Filippinerna finns det ett MEGApopulart program som heter Kendeng-Kendeng, som i princip gar ut pa att vanliga filippinska medborgare (till 99 procent kvinnor) dansar den har dansen. Sjalva orden Kendeng kendeng betyder ungefar att vicka pa rumpan och hofterna sa det ar det man gor. Typ. Nu var vi alltsa och tittade pa nar barn (!) hade en tavling i den har dansen. Bilden ar pa det vinnande laget dar fyra tio-ariga tjejer stod och vickade pa hofterna i miniminikjolar och magtrojor. Sjukt osvenskt. Jag och Annie stod med gapande munnar storre delen av tavlingen. Detta hade ALDRIG kunnat genomforas i Sverige.
Donna och Unis, de vi spenderar mest tid med just nu. Verkligen fina manniskor.
I sondags akte vi tillbaka till Santa Cruz for att tacka forsamlingen och var vardfamilj for de tre veckor vi spenderade dar. Har haller vi ett tal infor hela kyrkan under massan. Vi trodde vi skulle gora nagon liten informell grej efter massan, men vi missuppfattade det hela lite. Det gick dock bra anda, sa ingen behover vara orolig 😉
Varldens sotaste unge, tillhorande var companion Rommel som vi spenderade tid med i Sta Cruz. For ovrigt tror jag att Annie ar ganska unik i sitt slag da hon kan ha pa sig langbyxor och LANGARMAD troja har i Filippinerna utan att forga av varmeslag.
Vi akte till Pagsanjan for att hanga med folket vi traffade dar. Nar vi kom till kyrkan var det ett klassiskt filipino-scenario, da man valsignar en ny grej man har, i detta fall den nya fina bilen…
Vi akte till floden och hade picnic. Detta ar ett typiskt naturomrade i Laguna, det ar verkligen mycket gront och frodigt. Riktigt vackert.
Annie pa vag upp fran floden
I mandags gjorde vi till slut var hajk upp pa berget som ligger har. Det var sjuuukt jobbigt haha, men tur for oss att vara filippinska vanner nastan verkade tycka det var annu varre an vi och ofta tog sma pauser. Dock var det heeelt fantastiskt vackert och omgivningen riktigt blandade an. Grym kansla att vara sa nara naturen.
Uppe! Staden som skymtar dar nere ar Paete. Ganska sa harlig utsikt anda.
De tre korsen som ligger uppe pa berget
Ett vanligt mellanmal har – ung kokosnot (buko). Jag tycker faktiskt inte det ar sa fantastiskt gott, jag som anda brukar gilla det mesta, men det smakar ju inte illa 😉
Sa har fint var det vid vattenfallet vi stannade och badade i pa nervagen. Riktigt harligt.
Mys med Jody, var lilla hostsyster.
Paete ligger vid sjon Laguna de Bay. Bilden ar fran igar da vi, Donna och Unis gick en kvallspromenad.
Det ar ofta barn som leker pa gatorna efter de slutat skolan.
Vara helt fantastiskt sota kattungar (som bor i en bur pa garden). Annie och knappt jag heller haha, vagar inte klappa dem, men jag tittar desto mer och pratar lite med dem da och da.
Sa sent som idag fick vi testa paper-mache, ett av de hantverk som Paete ar kant for (pa tagalog kallar de det ”taka”) Overallt ser man affarer som saljer sadana har figurer man klar in i tidningspapper. Tank pinjata sa fattar ni. Fran och med september ar tomtar den vanligaste figuren. Julen borjar som sagt tidigt har…
Detta ar en fardig version av den figur jag kladde in i papper. Jag kan inte lata bli att fundera pa om alla grejer verkligen blir salda med tanke pa HUR manga affarer det finns som saljer HUR manga sadana har figurer som helst…meeeen vad vet jag, jag ar ju bara en enkel svensk…
Sa! Hurra jag hann klart; datorn har nu 10 procents batteri kvar haha. Bara fem dagar kvar har i Paete, da trataljning och genrep med dels barnen och dels oss sjalva ska genomforas. Det ar ett stort event nu pa sondag da bade vi ska sjunga och barnen ska framfora de svenska sanger de har lart sig. Blir kuuul!
Om 17 dagar ar vi hemma i Sverige. Kan inte riktigt fatta det. Tiden flyger ivag. Kanns trakigt, sorgligt, bra och skont pa samma gang.
Pussochkram Cassandra
Lämna ett svar