Hej!
Nu är det absolut sista sista inlägget från Filippinerna för just nu befinner vi oss alla fyra på flygplatsen i Manila. Det är en och en halv timme kvar tills flyget går och imorgon lördag, landar vi i Sverige.
Den sista veckan spenderade vi i ilocos. Två av de dagarna tillbringade vi på stranden, vilket var helt fantastiskt. Sol och bad är ju aldrig fel. Sedan deltog även vi i den så kallade NCCP-konventionen, vilket är några dagars sammanträden, föreläsningar och mässor olika kyrkor emellan, alltså en form av ekumeniskt samarbete. Bra grej, men vi var alla lite trötta och trodde liksom att alla sådana evenemang skulle vara över. Särskilt jobbigt blev det när vi mer eller mindre tvingades att hålla ett tal på första mässan. Vi fick veta det dagen innan och när Annie och jag till slut gick med på det, visade det sig att vi skulle representera hela Sverige och hela svenska kyrkan på ett sammanträde där många länder och kyrkor var samlade. Innan vi ställde oss där framme var jag så galet nervös, särskilt med tanke på att jag gjorde om hela talet i mitt huvud tio minuter innan vi gick upp. Med tanke på omständigheterna är jag riktigt stolt över det vi åstadkom och svenska kyrkan kan vara nöjda över sina representanter.
Tillbaka till här och nu då. Efter två dagar av shopping i Manila då jag i min idioti glömde bort bankomatkoden (Maria var dock en ängel och räddade mig), massa packning, avslutningshäng på hotellet med några av de fina människorna vi träffat här och tårfyllda avsked sitter vi som sagt på flygplatsen. Jag kan inte riktigt beskriva mina känslor. Sitter och försöker samla ihop minnen för att inte glömma. Saker poppar nu upp i mitt minne lite här och där; roliga, jobbiga, knäppa, svåra, fantastiska, berörande…ja ni fattar. Jag önskar ibland att det kunde gå att minnas allt, precis allt. Många av de finaste minnena är för mig när man bara gör simpla saker som att dela en måltid, ha ett samtal, eller ett möte med en ny person.
Jag är så tacksam för den här tiden i filippinerna. Jag är också så stolt över oss alla att vi klarat det på ett så bra sätt. Med det sagt, så ska det ju bli riktigt skönt att komma hem till Sverige. Blir fantastiskt med adventsmys.
Nuu är det snart boarding, gah det pirrar lite i magen nu när jag fattar att vi snart är hemma. Hejdå från Filippinerna för sista gången. Hejdå.
Lämna ett svar