Men jag trodde mig ändå veta fyra saker om Costa Rica, att det var en ö, att den låg i Sydamerika, att huvudstaden hette San Juan och att man pratar spanska där. Nu när jag själv har läst på lite och jag har fått undervisning om landet visade det sig att bara en sak var korrekt. Man pratar spanska i Costa Rica. Det har varit fantastiskt att få höra talas om och läsa om Costa Rica. En del av mina källor har definitivt varit partiska men jag har nu fått höra från många håll att Costa Rica har en av det vackraste naturerna i världen! Och jag menar vem skulle inte vilja se det på nära håll?
Det kommer också att bli otroligt häftigt att få se kyrkan ILCO på Costa Rica! Så häftigt att få se att det finns folk som delar min tro i ett litet, litet land på andra sidan jorden. Att få möta människorna och se deras vardag och dela deras glädje och deras sorger. Höra historier om deras liv och få berätta om mitt liv på en, för tillfället, ganska knagglig spanska.
Jag har förberett mig för det här hela sommaren. Väskorna är packade, adaptern är köpt och pengarna är växlade. Men trots detta så känner jag mig inte helt förberedd. Det känns fortfarande lite overkligt. För att citera en kompis till mig: Jag lever fortfarande i förnekelse. Och det kommer jag nog att göra ända fram tills att jag står i ett litet hus i Alajuelita i Costa Rica.
Fortsättning följer någon annan gång när jag har tid och WIFI!
Många kramar och¡PURA VIDA!
Susanna
Lämna ett svar