Till innehåll på sidan
Act Svenska kyrkan

Hallihallå alla underbara!

Nu känns det istället konstigt att jag om en vecka ska hem till en annan vardag än den som jag numera anser är min. En vardag med tre gånger så mycket kläder och hälften så mycket bönor. En vardag där, trots mörkret, det inte kommer hängas upp lika mycket ljusslingor och blinkande lampor. En vardag med risgrynsgröt istället för arroz con leche. En vardag med min familj där, istället för min familj här.

De tre senaste dagarna har varit några av de varmaste dagarna under min tid här i Costa Rica, och samtidigt som jag smörjer in aftersun på en självlysande röd bränna, får jag foton på snö från min familj i Sverige. Först nu känns Sverige väldigt långt bort. Det känns inte längre som jag kan relatera till deras liv som är fyllda av underställ och golvvärme. Men om en vecka så sitter jag där och huttrar.

Jag har i alla fall börjat förbereda mig för Sverige lite, genom att använda min tjockaste tröja så ofta som möjligt och genom att lära ut våra svenska jultraditioner! Och nej, nu tänkte jag inte först och främst på Kalle ankas jul, utan på pepparkakor och luciatåg. Vi har nu bakat pepparkakor här tre gånger, varav två av gångerna var med ungdomsgrupperna i våra kyrkor och en gång hemma, för att jag ville se om det skulle funka. Och trots att jag hade Maple syrup istället för sirap, halvfungerande ugnar, inga mått (förutom ögonmått) och malde nejlikorna genom att hoppa på dom, blev de ändå förvånansvärt goda! Vi kom fram till att precis som det står på juicepaket här-med smak av juice från apelsin- så var det med smak av pepparkaka.

Och så firade vi lucia genom att gå luciatåg i förra veckan på en av ungdomsgrupperna och det var väldigt uppskattat! Eftersom lucia är någon av det som jag mest ser fram emot varje år, kändes det otroligt kul att få visa hur det brukar gå till och försöka förklara varför vi egentligen firar Lucia (vilket inte är lätt, eftersom internet inte riktigt kan bestämma sig).

Men nu har vi ju som sagt bara en vecka kvar här, så jag vet inte om vi hinner med någon mer svensk jultradition eller inte, men vem vet, vi kanske hinner med “julens näst viktigaste figur”…

¡PURA VIDA! och PAPPADIAO!

//Susanna Andersson

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *