Tisdag
Bilars tutande ljud, faglar som skranar utanfor fonstret. Klockan ar halv sex pa morgonen. Jag kliver upp ur sangen o0ch en av plankorna faller med en hard duns i golvet. Jag tassar ut pa toaletten och ar noga med att slanga pappret i papperskorgen bredvid innan jag spolar. Tillbaka i rummet, som jag ar mycket fortjust i, med fullt av vaggmalningar forestallande blommor, manniskor och djur. Det ar ljust ute och jag drar undan den tunna vita gardinen fran gallerfonstret. Nu ar vi antligen har. I Costa Rica, i San José. Pa ett hostel for fred, Amigos para La Paz. Tre av fem sangar har vi lagt beslag pa; Jorunn, jag och Emma. Micke fick ett eget rum. Emma och Micke ar del av SIDAs praktikantprogram och tillsammans ska vi fa nagra dagars introduktion. Har ska vi stanna till pa lordag, sa mycket vet vi. Och idag ska vi ut och se pa stan och vanja oss vid folklivet.
Lordag
Dorrar och fonster oppna. 29Celsius. Askan gar ganska ofta och ovadren ar inte nadiga. Annu ett jordskalv har agt rum men det var ingenting vi kande av. Vi har flyttat nu till Alejualita, en forort till San José. Jorunn och jag delar rum och an sa lange har jag sett tre tv-apparater och en dator dar sonen sitter och sjunger med i latar fran youtube. Pryttlar och mjukisdjur overallt -till och med pa sangarna vi ska sova i finns et varsitt gosedjur at oss om vi langtar hem. Efter en cafésito spelade pappan costaricanska sanger for oss pa gitarr och jag angrade bittert att jag inte tog med nagon svensk sangbok. Det ar mysigt har. Det ar enkelt, men det finns allt man behover.
Sondag
Godmorgon varlden! En ny dag. Nattens somn kantades av drommar dar jag skulle aka pa utbytet och sa kom jag hem efter tre manader fast inget hade jag att beratta och vannerna satt kvar i samma klader pa samma plats dar jag lamnat dem. Bilar och skrik och ibland sa starka smallar att jag fruktade att nagon avlossade skott. Faglar i bur och hoga upprorda roster vackte mig nasta gang. Tva sma fotter klattrar ner for stegen och sangen gnisslar valdigt, hon forsvinner ut genom dorren och vanliga roster halsar henne godmorgon.
Mandag
Igar var vi pa massa i katolska kyrkan. Efterat kom brodern och systern och kusinen och morbrodern och mostern och nagra till och nagra av dem stannade och bjod oss pa tamal som var nan kott, majsblandning inlindat i bananblad-mycket costaricanskt och mycket gott. Det sporegnade hela tiden . Vi gick till hans bil (kusinens) och akte och lamnade av mostern och akte hem till en annan kusin med en gammal mamma som inte horde sa mycket men holl med om allt forvanat. Vidare till kusinens barn och barnbarn i tva olika hus for att visa dem for oss och oss for dem. Det var svart, aven for kusinen, att halla koll pa alla sina slaktingar, han hade tretton barn och sju eller nio syskon.. Bilen var varm och torr och det var mysigt att aka i morkret med regnet smattrande mot rutan och att se alla ljusen fran husen pa andra sidan uppe i bergen.
Var lillebror har i huset har akt till sjukhuset idag for sitt kna och imorgon ska de kanske operera, stackarn. Vi har det bra. Idag tog vi en promenad till San Felipe ¨centrum¨och kopte en tidning och bananer och sa satt vi i graset en stund. Sen kom mammans kvinnogrupp som satt och virkade schalar och at kakor, vi planerade vulkanutflykter. Pa eftermiddagen gick vi till Casa Abierta som ar kyrkans egna dagis och som ligger nastan i grannhuset, barnen var sota. Klockan sex kom ungdomsgruppen och efterat fragade vi pastorn om vi kunde fa hjalpa till att organisera nagon traff, han verkade positivt installd.
Onsdag
Nu har vi haft mote med koordinatorn och borjar planera in saker i schemat. Det kanns jatteroligt. Imorgon ska vi pa Misa Inclusiva och pa fredag pa konsert och pa lordag har vi tackat ja till att patinar utan att vi visste vad det betydde, med ordbokens hjalp har vi nu kommit fram till att vi ska aka skridskor. Det blir spannande, jag kommer antagligen se ut som bambi.
Lämna ett svar