Snart framme vid mitten!

Antligen finns det mojlighet att uppdatera er om vad som hander har i Bukoba, Tanzania!

Igar lamnade vi forsamlingen Burugo och var vardfamilj for nya aventyr. (Vi har ju inte kunnat beratta sa mycket om tiden i familjen men jag tankte forsoka hinna med att skriva lite om de senaste veckorna imorgon.) Vi blev framkallade efter gudstjansten och var handledare, pastor Felix, holl ett kort tacktal. Vi holl ett desto langre for att tacka forsamlingen for tre fantastiska veckor och det kandes verkligen trakigt att behova saga hej da. Sarskilt som jag, under gudstjansten, satt och spanade runt pa forsamlingen lite och insag hur manga av dem jag traffat, kunde namnen pa och pratat med.

Som avslutning pa avtackandet fick jag och Rebecka varsin Kitenge (ett monstrat tygstycke som anvands antingen som kjol eller knyts over axlarna) som de knot runt midjan pa oss. Sedan kom en hel del manniskor fram och ville tacka och saga hej da. Det blev verkligen sorgligt att saga hej da efter att fatt ha var lilla del i forsamlingens gemenskap, samtidigt som vi ar glada over att vara pa vag mot nya upplevelser.

Det har ar vad som vantar oss under var treveckors mittkurs:

• Tva dagar fritt i bukoba
• Tio dagar i biharamulo
• Fem dagar i bukoba

Det ar kul att vara alla fyra igen, och vi ser fram emot de har veckorna. Det kanns som att mycket av det som kants jobbigt tidigare borjar kannas lattare att handskas med, aven om kvallarna nar allt bara kanns jobbigt intraffar da och da ocksa. Nu ar jag mest forvantansfull infor vad som komma skall!