Första inlägget blir teologiskt så det förslår. Här är nåt man kan grunna länge på.
Jag hade nyligen tillfälle att lyssna på två världsberömda (inom sitt akademiska område förstås) tyska bibelforskare, Spickermann und Feltmeier. Bland annat så talade de om Guds allmakt.
Det intressanta var att de ställde frågan på ett annat sätt. De frågade inte ”är Gud allsmäktig?” utan ”vad är det att vara allsmäktig om man är Gud?”.
Vi tänker oss nog ofta att makt är något som är likadant för alla, förutom att en del har fått större portioner av den än andra. Obama har ju mer makt än Reinfeldt och så vidare. Och när vi sedan tänker på Guds makt så tar vi med oss våra erfarenheter från den mänskliga världen och tänker oss Gud ungefär som en världslig makthavare, om än uppförstorad i jätteformat.
Men tänk om det inte är så? S & P påpekade att makt kan sägas vara det sätt man försöker påverka sin omgivning på, makten är egentligen en förlängning av den som använder den. Vi uttrycker vad vi vill med vår omgivning genom hur vi försöker påverka den. Det betyder att kvalitén på Guds makt och jordisk makt måste skilja sig minst lika mycket som kvantiteten. Gud är ju inte bara större och starkare utan också mycket godare än vi kan föreställa oss.
Detta blir tydligast i Jesus Kristus. Han visar oss att Gud i djupet av sitt väsen är en som använder sin makt till att tjäna, inte härska. Ställd inför Djävulens frestelse om att få härska över allt så vägrar Jesus. Han visar oss en annan väg där det är den som tjänar andra som liknar den himmelske Fadern. Och han gör det själv ända till döden på korset. Sett med världens syn på makt kunde ingen verka mer maktlös men ändå får hans offer världsomspännande konsekvenser som ännu idag sprider sig som ringar på vattnet. Gud har makt till att göra vad han än vill, men han gör det på sitt eget sätt, utan att kränka eller krossa. Han verkar underifrån och inifrån till att befria och förvandla.
Jo just det, kan man säga då. Men sedan kommer ju den dag då Gud slutgiltigt ska besegra det onda. I uppenbarelseboken ser vi väl ändå en hel del av härskande makt?
S & F tog upp uppenbarelseboken som ett exempel på att det inte är helt lätt att få grepp om ämnet i bibeln men påpekade också att till och med där, i den himmelska värld som öppnar sig för läsaren finns det bara en som är värdig att öppna boken i Faderns hand och verkställa jordens slutliga räddning. Och det är Lammet som blivit slaktat, som givit sitt liv och därför har makten.
Vad innebär det här? Att Gud är allsmäktig och kärleksfull samtidigt, och att det aldrig innebär någon kompromiss för honom. Han använder sin makt till att älska världen tillbaka till sig själv. Och vad innebär det för oss? Att så fort vi använder makt för att härska över andra är vi på farliga spår men om vi älskar till och med vår fiende och handlar så, då är vi vår himmelske Faders söner.
Till slut en bild på Jesus Kristus Pantokrator, Allhärskaren. I hans gloria står ordet ”han som är”. Han som har all makt är också den som håller fram handen för att välsigna, stärka och förvandla.
Lämna ett svar