Om Pinocchio och frälsningen

Pinocchio i Borås

En figur jag tänker på ibland är Pinocchio, trädockan som fick liv. Pinnochio (vilken stavning är rätt egentligen? Italienska…) liknar nämligen dig rätt mycket (och mig också förstås). Själva boken är i hög grad en moralisk lektion till barn så att de ska lyda sina föräldrar men det är inte det som är det intressant. Utan detta:

Pinocchio är inte så fri eller hel som han vill tro. I disneyfilmen sjunger han vid ett tillfälle: ”inga band kan binda mig jag är så fri som nån kan bli. Frihet är det största ting som finns all jorden kring.” Visserligen dansar han utan någon som drar i marionettrådarna men det är väldigt uppenbart att han tvärtom är slav under alla möjliga laster och (med tiden) slavdrivare. Det han tror är frihet visar sig vara fångenskap. Vi tror också ofta att frihet är detsamma som att alltid göra vad man själv vill men längden heter den friheten både ensamhet och meningslöshet.

Han försöker bättra sig, Pinocchio för han har hopp om att en dag bli en riktig pojke. Det är dock en svår kamp för honom. Inget han gör kan ju heller göra att han får liv på riktigt. Så är det också med oss; vi kan skrapa på ytan och rätta till enskilda karaktärsdrag, vi kan till och med åstadkomma en hel del gott mot vår nästa men vår genuina goda mänsklighet är skadad och förlorad. Kluvenheten i människan går ända in i hjärtat. Hesekiel skriver om att människan har ett hjärta av sten istället för ett hjärta av kött, som kan älska som det borde.

För Pinocchios del löser det sig genom magi till slut och han får bli en riktig pojke. Ska våra hjärtan förvandlas till hjärtan av kött så kan det bara ske genom Guds verk, genom att ständigt ta emot livet som gåva från honom. Det där tycker vi nog inte så mycket om om vi delar Pinocchios syn på frihet. Att ta emot livet som gåva innebär ju att vara beroende av en givare.Vi förstår inte att Gud är godare än vi tror utifrån vår människohorisont och det är vår olycka. Tur för oss då att Gud är en Gud som söker upp, och som hamrar på hårda hjärtan tills de mjuknar.