 |
| Fiesta kring det smyckade korset |
Martin Modeus har som sin bror Fredrik många kloka tankar om gudstjänstlivet. Han skriver i sin utmärkta bok ”mänsklig gudstjänst” dels om behovet av ordning, struktur och förutsägbarhet i gudstjänsten. Det är viktigt att man kan känna igen sig och vara trygg i det som sker.
Sedan skriver han också om motsatsen. Det behövs också ”antistruktur”, ett visst mått av kaos som ger liv åt gudstjänsten. Med antistruktur menas till exempel överraskningsmoment, barnkörssång eller annat som gör att det inte blir alltför förutsägbart.
Det behövs båda. Utan struktur blir gudstjänsten olidligt kaosartad. Utan antistruktur blir den olidligt stel.
Fredrik Modeus har en liknande uppställning av två vågskålar i gudstjänst. Den ena heter ”struktur”, den andra heter ”människor”. Och det är nog just det som är poängen med hela tanken på antistruktur. Det behöver hela tiden lysa igenom att det är levande människor som firar gudstjänsten och inte bara stela masker som agerar korrekt. En norsk präst sa en gång: ”det är så bra när något blir fel i gudstjänsten för då får vi le”. Det är ett härligt förhållningssätt.
Det innebär alltså inte att det är dåligt med struktur och ordningar. De är nödvändiga. Men vi måste alla öva på att balansera de båda delarna. Särskilt gäller detta för alla som har uppgifter i gudstjänsten; var så mänsklig du kan inom de givna ramarna!
Lämna ett svar