Ord att undvika 4: Gudsbild

Guldkalv, en gudabild

Nu ska jag sticka ut hakan lite igen. Jag vill om inte svartlista så i alla fall varna för ett ord som emellanåt är mycket populärt i vår kyrka. Ordet är ”gudsbild”.

”Gudsbild” är ett populärt begrepp som vi bland annat alltid pratar med våra konfirmander om. Det har flera poänger med sig. Det viktigaste är nog att man måste bli medveten om att man har föreställningar om Gud. Vare sig man tror på Gud eller inte.

Det är väldigt bra att fundera på hur man tänker sig Gud (gudsbild). Religionspsykologerna funderar dessutom djupare på vad den Gud man tror på spelar för roll i ens liv (gudsrepresentation). Det är också viktigt som en del i att lära känna sig själv.

Det som är lömskt med gudsbilder är, lite tillspetsat, att de aldrig är sanna. Det är säkert därför det är ett så viktigt bud i 10 Guds bud att inte göra sig gudabilder; för att de vilseleder mer än de förklarar. De får oss nämligen att tro att vi lyckats få fast Gud och fattat vem han är.

Egentligen är det likadant när vi möter en annan människa; våra ord räcker aldrig riktigt för att beskriva den andre, det finns alltid mer. Inom den östkyrkliga apofatiska teologin drog man detta till sin spets och menade att vi bara kan säga hurdan Gud INTE är, själv är han bortom vår föreställningsförmåga.

Det är den ena sidan. Å andra sidan kan vi helt enkelt inte låta bli att tänka i bilder. Rent praktiskt blir frågan: kan vi ha en aning om vilket bildspråk som ligger närmast sanningen? Och det kan vi! Enligt den kristna tron har Gud valt att uppenbara/visa sig själv på olika sätt genom historien. Framförallt när han blev människa i Jesus Kristus och sa ”den som har sett mig har sett Fadern”. Jesus är som Fadern är.

Under tider av kyrkans historia har frågan om att göra sig bilder av Gud, till exempel i form av konst, varit en het stridsfråga. Inom den ortodoxa kyrkans ikonkonst kom man till slut fram till just att det måste vara tillåtet att avbilda det sätt som Gud själv valt att ge sig tillkänna. En ikon kan därför avbilda Jesus eller helgon eller bibliska scener. Men det bibeln tiger om det spekulerar man helst inte i.

Dagens boktips i ämnet är boken ”bildfaktorn” av Magnus Malm. Jag har sett den många gånger på Götene second hand och det är synd att alla hittils gått förbi den, för det är en väldigt bra bok.

Den som vill fördjupa sig i teologin kan till exempel läsa några ord från wikipedia om apofatisk teologi.