• Vandra Vägen
  • Våga ta plats i ditt barns liv, säger Gordon Neufeld
Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

Våga ta plats i ditt barns liv, säger Gordon Neufeld

Jag skrev för ett tag sedan om begreppet anknytning som öppnat för nya insikter för mig (och lite om vad anknytningsteorin knyter an till i den kristna tron). Nu går vi vidare med det ämnet, först med ett riktigt, riktigt viktigt boktips, därefter med ett eller flera uppföljande inlägg om sådant som står i boken.

Boken heter ”Våga ta plats i ditt barns liv” och är resultatet av Gordon Neufelds forskning och arbete (skriven ihop med Gabor Maté). Jag rekommenderar alla som har ansvar för barn och ungdomar på ett eller annat sätt att läsa den. Den finns på Götene bibliotek och bor du någon annanstans finns den säkert där också.

Så om du är förälder, lärare, fritidsledare, präst eller kommunpolitiker hoppas jag du hittar denna skatt.

Neufeld har mycket lång erfarenhet som forskare och av psykologisk praktik, han har utarbetat en slags metamodell där han utgår från en mängd olika forskningsrön och får ihop en helhetsbild.

Huvudpoängen är att barnuppfostran mer än något annat handlar om anknytning och relation till barnet. I vår tid finns det en tendens att föräldraskap uppfattas som en teknik man måste lära sig men enligt Neufeld går det mesta, under goda omständigheter, av sig självt. Vi lyssnar och lär endast av den som också vunnit vårt hjärta. En utmanande tanke!

Huvudproblemet i vår västerländska kultur idag är att förälder-barn-relationer ofta utmanas och ersätts av jämnårigrelationer. Då går det illa eftersom barn inte kan ge den villkorslösa kärlek som våra barn behöver. Det är ett rätt stort ämne så jag skriver en separat bloggpost om ”jämnårigorientering” så snart jag kan.

Jämnårigorientering leder sedan i sin tur till dåliga effekter för barns inlärning och skolgång, sexuella mönster, våld och mobbning, alkoholvanor och så vidare. Neufeld skriver övertygande om en rad samhällsproblem utifrån forskningrön om barns utveckling och olika mänskliga psykologiska
mekanismer.

Det finns mycket filmmaterial på nätet för att bilda sig en första uppfattning. Börja med  att se på den här:

Tyvärr är vårt samhälle på många sätt uppbyggt så att barn har alltför få vuxenkontakter och umgås i stora barngrupper. Också här har Neufeld mycket att säga om vad som enkelt skulle kunna förändras med lite vilja.

Läs boken men gör också som Owe Thörnqvist en gång sjöng: krama ditt barn idag. Värna om rutiner som gör att ni umgås, gärna på tu man hand. Det kan vara det viktigaste sättet att skydda barn från mycket elände!

Har du hört talas om de här tankarna? Kommentera nedan!

Kommentarer

4 svar till ”Våga ta plats i ditt barns liv, säger Gordon Neufeld”

  1. Profilbild för Piedra

    Idag tycks många föräldrar tro att det räcker med kvalitetstid när det gäller barnen, men jag tror att det handlar väldigt mycket om kvantitet. Hur ska ett barn kunna knyta an till en förälder som det inte träffar särskilt mycket?

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Det är en viktig poäng, många underskattar nog också hur viktiga föräldrar är. Ligger kanske i tiden?

  2. Profilbild för Rebella

    Är det verkligen sant, undrar jag, att det är ett problem att förälder-barn-relationer ersätts av relationer med jämnåriga. I vilken ålder då?

    ”När väl jämnårigorienteringen fått fäste upptar den snart det mesta av barnets energi. På grund av anknytningsmekanismens natur blir barnen dessutom alltmer avståndstagande gentemot föräldrarna som uppfattas som konkurrenter.”

    Vid vilken ålder menar Neufeld att det är OK att börja orientera sig mot jämnåriga utan att det är ett hot mot föräldra-barn-relationen? Räcker det ens med att ha fyllt 18?

    Vad är den där Neufeld. Jo han är forskare men jag undrar vad andra psykologer säger om honom.

    Boken låter skräddarsydd för amerikanska kristna fundamentalister som vill hitta argument för att ägna sig åt ”homeschooling”. Om 20 år kommer den första ”Gordon Neufeld förstörde min barndom”-boken.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Som tur är hade jag ingen aning om de amerikanska debatterna om barnuppfostran när jag läste boken. Det Neufeld säger stämmer väldigt bra överens med mina egna erfarenheter och jag tycker också att jag hör samma teser från andra håll. Notera också att Neufeld inte alls är särskilt extrem i sin framtoning, det finns det förstås andra som är desto mer och de tycker jag ofta liknar Jesu fariséer ganska mycket. Så här några år senare är det möjligen jämnårigorienteringen som verkar vara hans svagaste kort. Som hela tiden är det frågan var man drar gränsen som avgör. Jag har inte tolkat Neufeld så att det är farligt att umgås med andra barn men någonstans går det förstås en gräns när barn mer eller mindre är övergivna och far illa för den sakens skull. Kanske är det ett amerikanskt scenario han målar upp?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.