Annandagens läsningar handlar om möten med den uppståndne Jesus. Evangeliet handlar om lärjungarna som vandrar hem mot Emmaus, bedrövade över det som hänt på långfredagen. Men så möter de en främling som lägger ut gamla testamentets profeter för dem och förklarar att det var detta som måste ske med Messias.
Förstå när de bryter bröd tillsammans med honom känner de igen honom. Det är ju Jesus själv!
Den översta tavlan är målad på Filippinerna för utställningen ”världens Kristus”. Kvinnan i rött (en sällskapsflicka, väldigt illa ansedd) har särmärken i händerna. Hon har brutit brödet och männen känner igen henne som Kristus. Generade skrattar de åt att de inte förstått innan.
Bilden talar starkt om många saker. Om att vi möter Jesus i vår nästa. Om att Jesus alltid finns hos de minsta och lägsta. Att vi kanske känner igen honom i våra minsta syskon först när vi bryter brödet och delar gemenskap med dem?
Jag har inte sett dem tidigare men tydligen finns det några klassiska ikonmotiv för Emmausvandrarna. En som ovan, där de bjuder Jesus att stanna hos dem. En som nedan där de (som på den översta bilden) känner igen den uppståndne då han bryter brödet. Ibland ser man båda motiven bredvid varandra på samma ikon.
Annandagen påminner om att uppståndelsen har sin fortsättning i Kyrkans gemenskap. Där ska vi försöka forma våra liv efter påskens budskap!
Har du sett bilderna innan? Kommentera nedan!
Lämna ett svar