Jag jobbar på ett spännande projekt kring sankta Helenas pilgrimsfärd till Jerusalem på 1100-talet. Mer info kommer men jag kan säga att det är ett rätt udda pilgrimsprojekt. Det ingår löst som del i det leaderprojekt som Götene församling delar med studieförbund, föreningsliv och kommun i Götene. Läs mer på sanktahelena.se.
 |
| Sankta Helena (t.v), sankta Birgitta och sankta Katarina avbildade i Götene kyrka |
Jag vill först berätta lite om Helenas pilgrimsresa så kommer det mer om projektet så småningom. Jag tänkte också återkomma med nedslag i den medeltida pilgrimsfärden såsom avfärd, ankomst och så vidare. Här kommer lite om den tid det var då Helena gjorde sin pilgrimsfärd.
Det var vanligare än vi kanske tror med pilgrimsfärder till det heliga landet på 1100-talet. De blev snabbt mer populära i den västliga delen av Kyrkan efter år 1099 då korsfarararméerna erövrade Jerusalem (och ställde till blodbad). I samband med det fick Jerusalem en latinsk (romersk-katolsk kanske man kan säga) patriark och fick en tydligare plats på den kyrkliga kartan i väst.
Enligt legenden dog sankta Helena i samband med invigningen av Götene kyrka. Stockar i Götene kyrka har med dendrokronologi visat sig ha blivit fällda år 1125 och därefter behövde de torka långsamt. Förmodligen skedde invigningen kring år 1140. Om Helena dog vid invigningen skedde det alltså någon gång mellan strax före 1130 och år 1140. Och precis efter att ha kommit hem från sin pilgrimsfärd. Hur lång tid resan tog vet jag inte men det bör ha tagit åratal.
Vi vet inte varför Helena gjorde en så lång resa. Vi tror att hon gav sig av i tumultet efter hennes svärsons död. Antingen för att fly undan falska anklagelser och hoppas att sanningen skulle komma fram under de år hon var borta, eller för att hon faktiskt hade något med mordet att göra och gjorde vandringen som botgöring. Det går som sagt inte att veta.
Om du läst Jan Guillos Arn-böcker har du någon slags bild av hur Jerusalem gestaltade sig vid denna tid. I romanerna kommer Arn till Jerusalem inte långt efter Helenas resa; någon gång efter 1066. Tråkigt nog har inte Guillo skrivit in Helena i böckerna, det borde varit lätt att göra någon slags hänvisning även om hon dog några år innan böckernas handling utspelar sig.
Helena blev tidigt ett av Sveriges viktigaste helgon. I skara stift var hon ett av de allra mest vördade och finns avbildad på en rad platser. Enligt brynolfs officium räknades hon bland landets skyddspatroner.
För en modern pilgrim är det roligt att tre pilgrimer har en så framträdande plats i målningarna i Götene kyrka.
Lämna ett svar