Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

4 evangelier och vittnespsykologi

Hur ska man återge vem Jesus är? Så här gjorde Eva Spångberg för Skaga stavkyrka.

Ibland hör man invändningar mot bibelns relevans utifrån det att det ibland står motstridiga saker i bibeln. Till exempel finns det fyra olika evangelier och de skiljer sig emellanåt åt i detaljer eller kanske till och med i fråga om stora drag som ordningsföljden på händelser och sådant.

Varför fyra olika evangelier? Förtar det inte trovärdigheten? Nej, inte nödvändigtvis. Om en domstol kallar fyra vittnen till ett brott och alla fyra ger exakt samma vittnesmål så blir domaren skeptisk. Hon vet att vi människor alltid uppfattar saker olika utifrån den förkunskap vi har, den plats vi sett det hela ifrån och så vidare. Om alla säger exakt samma sak tyder det snarare på att vittnena snackat ihop sig innan om vad de ska säga. Domaren räknar med att vittnesmål kan skilja sig åt i detaljer eller att de kan ta fasta på olika saker utan att för den saken göra varandra ogiltiga.

Nu är inte evangelierna helt och hållet som vittnen i rätten. Det är snarare så att de hänger ihop på raffinerade sätt. Matteus, Markus och Lukasevangeliet kallas de ”synoptiska” evangelierna (de med samma syn) för att de i mycket bygger på samma källor även om de också var och en har helt eget stoff. Exakt hur de förhåller sig till varandra är fortfarande flitigt debatterat inom bibelvetenskapen. Det är intressant att de både rymmer så mycket samsyn och att det tydligen från början varit ok att de skiljer sig åt. Jag tror att det hänger ihop med vad ett evangelium egentligen är.

Ett evangelium är något annat än de genrer av litteratur vi har idag. Det är inte ren historieskrivning, för det har som främsta mål att förmedla ett budskap på bästa sätt. Det är inte heller skönlitteratur för det vill verkligen vittna om saker som hänt och som människor bevittnat.

I slutet av Johannesevangeliet får vi höra vad som är syftet med texten:

Också många tecken som inte har tagits med i denna bok gjorde Jesus i sina lärjungars åsyn.Men dessa har upptecknats för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds son, och för att ni genom att tro skall ha liv i hans namn. (Joh 20:30-31)

Evangelisterna vill var och en utifrån sin horisont vittna om Jesus på ett så bra sätt som möjligt för att göra det möjligt för läsaren/åhöraren att själv lära känna Jesus och träda i relation till honom som troende. Självklart lyfter de fram olika saker då utifrån det de uppfattar som betydelsefullt.

Vad säger du om de här tankarna? Hur ser du på evangelierna?

Kommentarer

4 svar till ”4 evangelier och vittnespsykologi”

  1. Profilbild för Simon Liljestrand

    Tja, jag är helt med på att evangelierna är skrivna under en tid då inte jättestor vikt lades på kronologin, så länge budskapet var viktigt, men i vissa fall blir kronologin viktig oavsett om man vill det eller ej. Detta är fallet med några problem i julevangeliet:Augustus krävde att hela Romarriket skulle skatteskrivas (nu var en världsomspännande skatteskrivning aldrig något som förekom, men låt oss anta att det man syftar på är att han började med skatteskrivningar generellt sett). Vi får veta att den aktuella skatteskrivningen skedde när Quirinius var ståthållare och att alla blev skickade till sina förfäders städer (Josef till Davids stad). Redan här finns det anledning att bli skeptisk – vad kunde man möjligtvis få ut av att tvinga folk lämna sina sysslor för att resa till sina förfäders hem istället för att låta dem stanna på sin nuvarande vistelseort? Om alla måste resa till sina förfäders städer blir det ju rent kaos, och man förlorar rent administrellt på det eftersom det man i en skatteskrivning vill ta reda på är vistelseort och ägodelar.För att göra det än jobbigare får vi veta att när Jesus fötts i Betlehem vill Herodes döda honom och dödar alla spädbarn i Betlehem. Låt oss låtsas att det inte är ett problem att detta barnmassmord inte uppmärksammats av någon annan historiker, för problem får vi gott om ändå; Den enda skatteskrivning som tycks ha ägt rum i Judéa under Quirinius som ståthållare tycks ha ägt rum 10 år efter Herodes död. Här är kronologin viktig, för beroende på vilken del av den man väljer att slopa måste man antingen säga att Jesus föddes under Herodes tid, och alltså inte i Betlehem, eftersom hans föräldrar inte var tvugna att resa dit förrän 10 år senare, eller så får du säga att han föddes i Betlehem under skatteskrivningen, och då var Herodes redan död sen länge, varför inget barnamassmord eller flykt till Egypten skulle ägt rum.Sist jag påpekade detta fick jag frågan ”Men vad skulle man tjäna på att ljuga om skatteskrivningen, Herodes, etc”. Enkelt. För att uppfylla diverse profetior om Messias (han skulle vara född i Betlehem, kallas nasaré, etc, etc).Sen håller jag med om att man kanske inte vill ha identiska vittnesbörd i rätten, men nu är det ju så att ofta ses Bibeln som inte bara vittnesbörd, utan som Guds ofelbara ord (själv är jag mycket tveksam till båda två). Ofelbara ord bör inte gå emot varandra.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Jag har hört om svårigheterna att datera skattskrivningen eller förklara den historiskt men har inga bra svar att ge där. Jag håller med dig om att det är ett problem för den historiska trovärdigheten. När det gäller Matteusevangeliet gör evangelisten en del poänger av att likna Jesus vid Moses och då får turen till Egypten spela en roll i det. Helt klart vill han visa på vem Jesus var (som alltid i ljus av uppståndelsen) och använder berättelserna utifrån det. Om det är bra eller inte kan man diskutera men det verkar ha varit så många av bibelns författare jobbat.Där på slutet nuddar du något viktigt. Vad menar man med att tala om Guds ofelbara ord? Som jag förstått det är en mer verbalinspirerad bibelsyn där varje ord är Guds ord en produkt av upplysningstiden (som skapade både fundamentalister och ateister), Bibeln är annars Guds ord i den mån den pekar på och väcker tro på Jesus (som i eminent mening är Guds ord, Ordet).

  2. Profilbild för Anonymous
    Anonymous

    Hej!Frågan om skattskrivningen är omdebatterad. Prosten Anders Brogren har skrivit en intressant artikel som argumenterar för Lukasevangeliets tillförlitlighet i frågan: http://www.brogren.nu/skattskrivningen.htm /Mikael Nilsson

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Tack för den länken, och roligt att du läser bloggen!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.