 |
| Tomten på en elefant mitt i stan? Du måste ha sett fel? |
Är vi elaka mot människor vi hatar? Eller är det tvärt om? Hatar vi människor som vi är elaka mot?
Jag stötte för en tid sedan för första gången på begreppet ”kognitiv dissonans”. Det är ett svårt ord men innebörden är att vi alltid strävar efter att få ihop vår tillvaro så att den blir sammanhängande och begriplig. I det ingår att vi vill tro att vi handlar rationellt och försvarbart. Om det vi gör inte går ihop med våra värderingar eller om det vi ser inte går ihop med våra förväntningar på hur världen fungerar så blir det känslomässigt konstigt för oss. Då vill hjärnan jämka ihop. Ofta går det till så att vi efteråt minns händelser på ett för oss mer begripligt sätt men inte som det verkligen gick till… Om du skulle gå förbi en tomte på en elefant på din vanliga morgonpromenad till exempel skulle kanske hjärnan sortera bort den för att det är en alltför avvikande och osannolik syn.
Nu till frågan. Det kan mycket väl vara så att vi inte bara är snälla mot de vi tycker om och elaka mot de vi inte tycker om. Snarare börjar vi ofta tycka illa om människor vi är elaka mot och tycka om människor vi är snälla mot. Det har med den kognitiva dissonansen att göra. Vi vill så gärna tänka att vi har koll och handlar rätt. Om jag råkat vara taskig mot Kalle vrider och vänder hjärnan på det tills jag ”förstår” att det i själva verket är för att Kalle är en så dålig människa jag gjort så. Likaså den jag är snäll mot, där letar hjärnan efter sympatiska drag så att jag förstår att det är rimligt att vara snäll mot en så rar människa.
För mig har det här varit en viktig insikt. Det betyder dels att man ska akta sig för att tänka illa om folk, det kanske i själva verket är jag som handlar illa mot dem och inte tvärt om.
För det andra ger det förklaringen till något jag läst hos C.S Lewis. Man ska inte oroa sig för mycket över huruvida man älskar sin nästa eller inte. Om vi handlar som om vi älskar vår nästa så lär vi oss samtidigt att tycka bättre om dem.
Tänk vad intressant hjärna vi har.
Lämna ett svar