Jag skrev för ett tag sedan om att man kan ha en bra världsbild även om den alltid är för liten. Så här såg till exempel världen ut enligt den gamle greken Herodotos:
Jag har tänkt lite till på världsbilder. Ulf Jonsson, katolsk religionsfilosof har i ett sammanhang påpekat att vi runt om i världen lever med radikalt olika världsbilder och att en världsbild inte går att bevisa.
Det här är anledningen till att så kallade ”Gudsbevis” både fungerar och inte fungerar. Det går förvisso att argumentera för Guds existens men man gör det aldrig i ett vakuum. Man argumenterar då på ett sätt som är övertygande för de som delar avgörande premisser om tillvaron men de som tänker i grunden annorlunda blir inte omvända för det.
En världsbild är inte något vi ser. Den är något vi ser genom. Den är våra glasögon som vi ser på världen och tolkar världen genom. Vi kommer liksom aldrig undan att se på världen genom vår kulturs och våra egna tidigare erfarenheter och abstraktioner.
Det här är vägen ut på det relativistiska gungflyt postmodernismen. Om det nu är så här kan vi väl inte veta något entydigt och objektivt sant utan allt är bara tolkningar? Själv tycker jag inte det är rimligt att dra så stora växlar på det omedelbart. Även om man kan tolka saker olika så finns det förstås bättre och sämre tolkningar. Man kan argumentera.
Den kristna tron bygger i mycket på att vi vet något objektivt om Gud och världens beskaffenhet för att Gud själv gett sig till känna. ”Uppenbarelse” kallas det på teologiskt språk. Gud har visat sig. Framförallt i människan Jesus Kristus.
Hur kan man veta att det är sant då? En kristen säger visserligen att Jesus är Gud men kan man lita på honom eller hennes ord? Även om man upplever en stark upplevelse av Guds närvaro kan man aldrig helt bevisa att man varit med om det på riktigt. Man kan dock bli övertygad. Men man kan bli tillräckligt övertygad för att söka sig vidare. Man har fått en aning att gå på och så får man fortsätta undersöka om den kristna tron håller måttet. Dess grundpremisser och världsbild är förmodligen bättre genomtänkta än de flesta andra världsbilder!
Det är över huvud taget intressant att fundera på varför man uppfattar världen som man gör. I Sverige lever vi alla fortfarande i mycket kvar i ett kristet sätt att se på världen, även om själva tron inte delas av alla. Vi lever också mycket med upplysningstidens och modernismens vetenskapsorienterade världsbild som många antar är mer objektiv men som dras med problem den också, bara av ett annat slag (som att bara det är verkligt som kan räknas och mätas).
Det här blev mer och kanske snårigare än jag hade tänkt mig. Håll tillgodo. Kommentera gärna.
Lämna ett svar