Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

Kristen tro som "kännskap"

Den kristna tron är som att utforska ett vidsträckt landskap. På många olika plan.

Vi dras ofta med ett ganska fyrkantigt synsätt kring vad ”kunskap” är för något. Alltsedan upplysningstiden dras vi med en olycklig uppdelning i förnuft och känsla och idealet är ofta en så objektiv hållning som möjligt till det vi söker kunskap om. Det har visat sig framgångsrikt på en del sätt men det har också fått katastrofala konsekvenser. Det finns egentligen ingenting som säger att den som har mycket kunskap för den sakens skull är klok eller vis. Det går lika bra att använda kunskapen till att bygga kärnvapen om man så vill.

Som jag har förstått har man ett ord i Norge som på många sätt är bättre. Ordet är ”kännskap”. Kännskap innebär inte bara teoretisk kunskap utan också erfarenhet, och känslomässig mogen klokhet. Exempel: En kartritare har kunskap om berget han ritat men den som levt sitt liv vid berget, känner dess sprickor och platåer, har vandrat runt där och trätt in någon slags relation till berget (respekt för vädrets makter där, kanske rent av kärlek till platsen), den har kännskap.

Kännskap är kunskap fast kunskap som rör både huvud, händer och hjärta så att säga.

Den kristna teologin var från början mer lik ”kännskapen”. Teolog var den som inte bara förstod sambanden utan också levde ut sin tro i vardagen, och i bönen trädde i relation till Gud. Med tiden ändrades teologin och är på många håll idag en rent intellektuell disciplin. Man undersöker den kristna tron lite som naturvetaren iakttar naturen.

Kunskap och tankeskärpa är verkligen inget som vi har för mycket av idag. Snarare behöver vi anstränga oss mer. Samtidigt är det inte i första hand kunskap vi behöver ägna oss åt. Kristen teologi måste hänga ihop med ett liv man lever igen. Det handlar om att Vandra Vägen, inte bara tänka om den.

Kännskap visar sig då vara ett bra sätt att förstå trons väsen. Trons kunskap måste vara en mångsidig kunskap. grundad i mitt liv, insatt i den tradition jag hör till och riktad i relation till Gud.

Vad tänker du som läser. Hur låter det här?

Kommentarer

11 svar till ”Kristen tro som "kännskap"”

  1. Profilbild för Marie Fredin

    Insikt är ett bra begrepp.

  2. Profilbild för Rosa

    Hmm visst inte en bibelvers om vi ska vara lagens görare, inte dess hörare?

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Jak 1:22 tror jag. Den passar in rätt bra i det här resonemanget.

    2. Profilbild för Lena P

      Det står även i Rom 2:13.

  3. Profilbild för Piedra

    Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

  4. Profilbild för Lena P

    Kännskap är ett bra ord! Jag brukar säga att tro handlar om upplevelser och känslor medan tvivel sitter i huvudet. Jag har en väninna som försöker begripa det här med Gud rent intellektuellt, och det går ju bara inte. Alltså tvivlar hon, för hon låter sig inte ha några upplevelser utan att först förstå. Teologi i all ära, men tro är något man måste göra i praktiken, med hjärtat.

    1. Profilbild för Marie Fredin

      Visst är det märkligt Lena P, det mesta vi människor lär oss bygger på erfarenheter innan innan vi intellektuelt förstår, ta så enkla sker som hunger, törst, kyla och värme. För att inte tala om vad som händer ”på linjen” när jag talar i telefon med någon i Japan!Den intressanta frågan är ju hur förmedla tro överhuvudtaget?

  5. Profilbild för Anonymous
    Anonymous

    Ibland används ordet förtrogenhetskunskap. Ett vackert ord, tycker jag.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Nytt ord för mig. Det var fint!

    2. Profilbild för Anonymous
      Anonymous

      Kanske mest använt av oss som jobbar i vård o omsorg…Eller oxå är du för ung;-)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.