 |
| Solens strålar värmer med viss fördröjning. |
Jag har tidigare skrivit om vårsolen som bild av Gud och lite om vårsolens sken på smutsiga fönster men nu har jag kommit att tänka på ännu en sida av detta med att likna solen vid Gud.
Eftersom jag är friluftslivsentusiast har jag länge längtat efter att läsa denna mastiga bok (”Eld, flammor och glöd -samisk eldkonst av Yngve Ryd) och nu har det blivit av. Det är verkligen imponerande kunskap i boken, läs den gärna! För samerna har det ofta varit på liv och död att kunna tända en eld i svåra omständigheter och elden har en central plats i deras kultur.
 |
| Eld, gamla samer berättar. |
I slutet av boken blev jag påmind om något jag kanske egentligen visste men som ändå är häpnadsväckande häftigt:
Det är solens energi som värmer oss när vi eldar ved.
Så är det. Alla levande växter lever av solens strålar och bygger upp sig själva genom fotosyntesen (den enda verkliga tillväxten i världen). Det är den energin som släpps loss i den kemiska processen som vi kallar eld. Efter att ha lagrats i veden i åratal släpps så energin loss och värmer oss. Är det olja det handlar om så har solenergin varit nedlagd där i miljontals år men från början kommer allt från solen. Du och jag finns som en följd av fotosyntesen, våra kroppar är byggda av den energi som lagrats i växterna. Kanske via djur som ätit växter, men ändå. Allt hör ihop, ingen är en ö. Allt kommer från samma källa.
Solen är källan till allt liv på jorden och därför är den en mäktig bild av Gud som är livets källa. Källan till kosmos och universum.
Solen är på ett sätt också både mycket avlägsen och mycket nära, vi kan känna dess strålar mot kinden. Så är det också med Gud. Gud är transcendent, som det heter på teologspråk. Det betyder att Gud är bortom vår fattningsförmåga och skild från allt vi kan se och mäta. Samtidigt är Gud närvarande överallt i sin skapelse (immanent kallas det).
Det här är häftigt tycker jag. Vad säger du?
Lämna ett svar