Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

Kunskap om okunskap är… vishet?

Blinda som leder blinda. Inte så bra!

Idag vill jag skriva om okunskap. Bilden föreställer ett gäng blinda som leder varandra och snubblar fram genom landskapet, det är en illustration av Jesu ord i Matteusevangeliet:

”Om en blind leder en blind faller båda i gropen.” (matt 15:14)

Jag tänker att det är väldigt nyttigt att emellanåt påminna sig om hur lite man egentligen vet. Några exempel:
Jag vet inte alls vad som försiggår på insidan i de människor jag möter.
Jag vet inte vad de bär på av minnen och erfarenheter.
Jag vet inte ens vad som försiggår på insidan i mig själv större delen av tiden.
Eller jag har för den delen inte förstått eller registrerat alla mina egna minnen och erfarenheter även om de påverkar mig.
Nästan 100% av allt jag vet om världen är andrahandskunskaper, sånt jag hört av någon annan. Jag vet att jorden är rund men det är bara för att jag hört det från andra och litar på dem.
Hur biologin, kemin och fysiken i min egen kropp fungerar fullt ut, eller hur världens märkliga ekosystem hänger ihop ligger långt bortom vetenskapens kunskap fortfarande, hur mycket vi än vet.
Hjärnan i våra huvuden är det mest komplicerade vi känner till i universum.
Fortsätt gärna att göra listan längre, det är en nyttig övning i att inse sina begränsningar. Det är bra att öva sig i att veta hur lite man vet. Det kanske är en av de viktigaste sorternas kunskap i många sammanhang?

Skriv gärna en kommentar, och läs gärna det jag skrivit om kristen tro och kännskap!
kännskap

Vad är det du borde veta att du inte vet?

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.