 |
| En man anländer till New York med allt vad det representerar av drömmar. |
I mitt eget liv är det helt klart så att det största hindret mot att vara nöjd med livet är förväntningarna.
Det finns så mycket ideal och föreställningar kring hur livet borde vara. Så måste det förstås vara men problemet är att de flesta av dem inte egentligen är våra egna. Människor har väl i alla tider varit rätt ängsliga och det har verkligen inte blivit mindre i vår tid. Vi sneglar oroligt på varandra och undrar om det inte är så där livet borde vara egentligen. Om inte mitt hus, mitt utseende, min familj borde vara så istället för att det ska vara rätt.
Det är väldigt viktigt att försöka komma fram till vad jag själv vill istället. Vad är viktigt för mig? Det är ju egentligen så att det är jag själv som ska trivas och leva i mitt liv och ingen annan.
De flesta idealbilder är omedvetna. Det gäller både de som vi på något sätt tar över från vår omgivning och de som kommer djupt inifrån oss själva, det vi själva vill. Jag gissar att det är en process över flera decennier att försöka dels genomskåda de idealbilder man liksom får påprackade sig utifrån och dels försöka förstå vad som egentligen är viktigt för mig. Det är en lång process men då är det viktigt att streta vidare dag för dag. Ju längre vi kommer på den vägen, desto mer onödig oro kan vi slippa.
Känner du igen dig i det här eller är det bara jag?
Lämna ett svar