Ikonmålarens frihet

Jesus välsignar bröd och fiskar och då räcker det till alla. Lägg märke till att det ser ut som en nattvardsscen!

Jag har en gästbloggpost på gång från en av bloggens trogna läsare och den hade jag tänkt publicera idag men av olika skäl får den vänta några dagar. Där har ni att se fram emot i alla fall. Idag får ni hålla tillgodo med mig.

Jag har skrivit om vad frihet är tidigare (tänkvärt om du frågar mig) och en hel del om ikoner mer olika motiv men idag har jag tänkt kombinera ämnena. Kan det bli annat än fantastiskt då?

Ikonmålande handlar, som jag förstått det, om att underkasta sig den stora tradition man tillhör. Man bestämmer inte mycket själv över hur motiven ser ut, vilka tekniker som används eller material och färger. Man verkar inom väldigt snäva ramar som vuxit fram under årtusenden. Man är en del i en lång tradition och man bidrar med sin kunskap men mycket av förutsättningarna är givna.

Och jag tänker att det är så med ganska mycket i livet. Vi behöver goda ramar eller strukturer att leva våra liv utifrån. I vår tid tror vi kanske att vi kan skapa våra liv själva men det är förstås en illusion. Till stor del är vi redan satta i sammanhang som avgör hur vi sedan lever våra liv.

Andra ramar kan vi välja själva. Väldigt många val vi fattar begränsar i själva verket vår frihet. Att välja är att välja bort annat samtidigt. Val av yrke, val av partner och så vidare. I många fall binder man sig dessutom vid sina val på olika sätt. Kanske extremt mycket i mitt fall. Jag lever nu mer äktenskapslöften, prästvigningslöften och så som förälder till mina barn med allt det innebär av livslånga förpliktelser.

Jag tänker att det finns en särskild sorts frihet i att binda sig vid vissa ramar. Världen är så stor att vi måste avgränsa oss. Man kan ägna ett helt liv åt att lära sig bemästra just sitt område och kanske kan man bara göra det om man släpper ambitionen att bemästra allt. Vi måste välja vilka ramar vi vill verka inom och sedan fördjupa oss där. Det är ikonmålarens frihet.

Är det här klokt? Känner du igen dig eller skriver jag i nattmössan?