Sårade soldater i första världskriget. Såren av våld lever kvar länge.
I går var det 200 år sedan Sveriges senaste krig tog slut. Då annekterades Norge av Sverige. Sedan dess har Sverige haft fred.
Det där är förstås både sant och inte sant. Sverige har varit inblandade både här och där sedan dess även om striderna stått på andra platser i världen än hemma och under andra former.
Vi kan verkligen känna oss ovanligt privilegierade som sluppit krig inom våra gränser under så lång tid. Det måste vara något tämligen ovanligt. Jag vill fira genom att skriva en kort rad om fred i Bibeln. Någon djuplodande utläggning blir det inte idag men väl ett enkelt fakta.
Det hebreiska ordet för fred är shalom. Som det ofta är när man översätter ord är betydelsen inte helt och hållet densamma.
Om vi hade varit hebreer hade vi inte gärna kunnat säga att vi haft shalom i 200 år, shalom betyder nämligen mycket mer än vapenstillestånd. Fred i biblisk mening rymmer också sådana saker som frid, harmoni, goda relationer och gemenskap. Gud är inte nöjd med mindre. Man har inte verklig fred i ett hem för att man inte låtsas om en konflikt. Man har inte verklig fred i ett land om någon grupp förtrycks.
Arbetet för fred går alltså vidare även i Sverige, även om vi nu med svenska språkets mått haft fred i 200 år.
Lämna ett svar