Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

Tiggarna och skammen

Krigsinvalid från första världskriget.

Krigsinvalid från första världskriget.

Det är mycket om tiggare nu. Plötsligt finns det tiggare vid ica i lilla Götene och likadant är det på väldigt många småställen där folk nu håller på och försöker vänja sig. Debatten stormar på. Många vill tydligen förbjuda tiggeri helt och det verkar kunna vara en valfråga inför hösten.

Jag blev glad när jag såg pastorn Tommy Dahlman skriva under rubriken ”Självklart ger jag pengar till tiggare”. Det är många i kyrkans sammanhang som rycker ut när skambeläggandet av människor blir för stort och det gläder mig alltid. Ordet självklart handlar här framförallt om att det borde vara självklart med medmänsklighet och omsorg om utsatta. Om det kostar några kronor, ett paket ägg, eller kanske bara ett leende att hjälpa en människa mot ett bättre liv så kan man gott kosta på sig det. Risken är, som jag ser det, stor att man använder raffinerade tankebanor för att försvara sin rätt att vara bekväm och snål, hur fint det än kan låta. Om inte annat kan man känna sig manad att vara en motvikt mot allt spott och spe tiggare tydligen också får utstå. Visst har många av oss råd att bli ”lurade” på några kronor i värsta fall?

Om du hellre säger att du vill hjälpa på annat sätt så är det fine för mig men jag kanske inte heller tror dig om att du gör det. Det brukar kanske oftare vara ett sätt att smita?

Det dyker också upp en del gamla, unkna, fördomar mot romer till ytan på nytt nu. Läs gärna den här (något äldre) artikeln om romernas situation i Rumänien.

 

Jag tänker också på Brene Browns bok jag läser nu. Att behandla människor i utsatthet på ett värdigt sätt är inte att dalta med dem eller att göra det tacksamt för dem att stanna kvar i den situation de är i nu. Att ge människor värdighet (vilket man ju kan göra med en vänlig blick mitt bland bortvända blickar) är i förlängningen det viktigaste man kan göra för att människor ska kunna förändra sig och sina liv.

Skam är alltid en återvändsgränd. Ju mer skam desto mindre tror vi på att vi kan göra något av våra liv.

Det är inte lätt att veta vad man ska skriva i en så stor och het fråga men det viktigaste är kanske helt enkelt är att vi slår vakt om vår medmänsklighet?

Kommentarer

9 svar till ”Tiggarna och skammen”

  1. Profilbild för Amanda
    Amanda

    Jag föredrar att stödja dels diakonicentralen i Lund där jag bor, dels det här projektet som Svenska och Norska kyrkan stödjer i Rumänien. http://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/rumanien—stod-romer-som-lever-i-utsatthet-p220
    Jag ger inte pengar direkt till tiggare, inte för att jag misstror dem, utan för att jag tycker det är viktigt att hjälpa på ett organiserat och långsiktigt sätt. Som artikelförfattaren du hänvisar till skriver är det ju mest medelålders som kan ta sig utomlands och tigga. Fransiskanprojektet arbetar med flera av de delar som han rekommenderar bör göras i Rumänien. Det blir inte samma direkta belöning för mig men det är ju inte jag som ska känna mig duktig.

    Sedan finns det mycket bra att läsa om hos Konferensen för europeiska kyrkor, KEK/CEC http://www.ccme.be/areas-of-work/inclusive-communities/roma-inclusion/, angående vad vi bör göra för och med romer.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Tack för att du delat med dig av dessa kunskaper! Jag är nog egentligen inte så påläst som det kanske verkar (om det nu ens gör det). Det jag i första hand reagerar mot är de hårda tongångarna mot tiggare. Det gynnar inte någon.

  2. Profilbild för Lena P

    Jag ger pengar eller mat när jag kan, och har jag inget annat att ge så ger jag tiggarna ett människovärde genom att i alla fall se dem i ögonen och hälsa. Det är det minsta man kan göra, tycker jag. Bra skrivet!

    1. Profilbild för Ulla Eriksson
      Ulla Eriksson

      Detsamma gör jag. Brukar även ta med en termos kaffe eller te när jag åker och handlar. Börjar bli väldigt kallt och ruggigt ute nu……
      det är alltid uppskattat med varm dryck

      1. Profilbild för Tomas Jarvid

        Varm dryck värmer nog både kropp och själ. Roligt att du kommenterar på bloggen Ulla!

  3. Profilbild för GeddFish

    Bra skrivet!
    Min pappa var väldigt mån om romerna på sin tid (kallades zigenare då) och det har jag med mig i bagaget.
    Tråkigt nog, så är det mycket business här i stan. Tiggarna vill bara ha pengar, inte mat, men gärna leenden och hej, och det får de av mig.
    Jag blev något beklämd när jag just idag såg en jättetjusig svartklädd dam komma framseglandes med sin iPhone och började räkna på miniräknaren, innan hon satte sig ner bredvid den söta modernt klädda tiggerskan vid Åhléns. Så tog hon hennes pengar och försvann. Då blev jag beklämd.
    Jag vet att EU vill hjälpa Rumänerna, men de vill inte ta emot den hjälpen.
    Hur har världen blivit?

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Det är svårt att veta hur man ska göra i alla lägen. I slutändan avgör förstås var och en själv hur han eller hon ska göra men det är nog läge för alla att rannsaka sig själva en smula.
      Storpolitiken är inte heller så lätt. Kanske går det Rumäniens heder emot att erkänna hur de behandlar romerna nu?

  4. Profilbild för Mika
    Mika

    Bra att du tar upp frågan Tomas.
    Som vanligt är det några få som förstör för många. Ja, det är fler som sett hur hur ngn ”välklädd” kommer och ”inkasserar” de slantar som tiggarna fått i sina muggar. Detta sprider sig och gör att många tvekar inför att skänka en slant. Men som du skriver, lägger man några tjugor så kan det göra stor skillnad för den personen. Måste erkänna att jag inte lagt mer än några tjugor, inte för att jag inte vill, utan för att jag till 99% handlar med mitt visakort och inte har med mig några kontanter. Däremot är maken och jag medlemmar i Röda korset och skänker även en ”månadspeng” till Rädda barnen och med ojämna mellanrum till Läkarmissionen och på så sätt hoppas vi indirekt kunna hjälpa till. Många bäckar små…

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Jag känner väl igen mig i att sällan ha kontanter, det komplicerar förstås även när de tas kollekt i kyrkan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.