Kinnekulle, välbekant syn från ny synpunkt. Kållandsös sydosthörn.
-Man tappar så lätt bort dagarna på semestern. I det här fallet var det ju bara två dagar borta från bloggen men jag visste ändå knappt vilken dag jag skulle skriva i rubriken.
-När jag skrev om tiggare (”tiggarna och skammen”) häromdagen så hoppas jag verkligen ni förstår att jag skriver också till mig själv. Snålh… sparsamhet är något som jag har lätt för, liksom det där med att hitta på svepskäl för att mina mindre generösa sidor ska få som de vill.
-Apropå det har jag ett telefonsamtal jag går och gruvar mig för att ringa. Sånt kan jag skjuta länge på (fast jag har blivit mycket bättre).
-Jag har för första gången på länge varit ute och paddlat utan barn och levt några dagar i en klocklös färdrytm. Det är slående hur mycket man lär sig om livet av att leva friluftsliv. Jesus berättar ju massor av liknelser från naturen och jordbruket och det är inte så svårt att ta efter. Många saker går att tillämpa på livet i stort.
-Man kan förstås hitta på liknelser från it eller annat också men det är på något sätt starkare med de där bilderna som har mycket kropp och sinnesintryck i sig.
-Till exempel är det märkligt hur allt kan växla som det gör. Ena stunden är det höga vågor och piskande regn och så tänker man att så här är det nog för resten av dagen minst. Sedan rastar man, blir pigg, solen tittar fram och så ser allt annorlunda ut. På en enda dag kan livet te sig på så många olika sätt. Så är det förstås i vardagen också fast man inte märker det lika tydligt.
-Mina friluftslärare sa just det, att friluftslivet egentligen handlar om livet i stort. Min dröm är att man ska kunna tänka så om den kristna tron också, att det matchar väl mot hur vi upplever att livet faktiskt är.
-Det har varit lite knepigt med bloggen ett tag men nu blir det nog lättare att få till. Nu ska jag nog kunna ha en liten tid till att skriva på rätt många dagar i veckan. Hoppas kunna ta tag i något lite seriösare ämne någon dag.
-Sommaren är kort. Det mesta regnar bort. En sommar går förbi, den är alltid lika kort och så vidare. Jag älskar hösten mycket också men det är allt ett stänk av vemod över den här tiden på året när det så tydligt vänder mot kallare dagar.
I morgon kommer spännande grejer om den där boken jag tjatat om så länge. Nya tag med bloggen alltså.
Lämna ett svar