Dårar och drömmare?
Jag läste för ett tag sedan Ola WIkanders fantasybok ”Serafers drömmar”. Wikander är annars känd som expert på en hel massa uråldriga språk och verkar vid teologen vid Göteborgs universitet men han har alltså också skrivit en fantasyroman (det kommer fler delar, bra grejer skulle jag säga).
Jag har funderat en del på boken. Inte minst på det faktum att den grupp som gör motstånd mot den rådande ordningen i riket kallas ”de ensamma drömmarna”.
En annan värld är möjlig.
Det är inte lätt att föreställa sig ett annat samhälle, en annan tillvaro än den man lever i. Det mesta i världen går i djupa hjulspår och det är lätt att tro att det alltid kommer vara som det är.
Men så kan man tänka på Martin Luther King och hans tal om drömmen om ett samhälle för alla. En drömmare kan föreställa sig en annorlunda värld. Poeter också. Och den som läser Bibeln. Och ber.
I Bibeln står det om den värld vi känner så väl, den som präglas av våldet. Men det står också om Guds rike. Guds vision av livet med oss och vår värld.
Det är viktigt att hålla drömmen vid liv. Ibland kanske vi kan känna oss som en grupp ensamma drömmare som likt dårar håller fast vid det ingen annan verkar tro på längre. Desto viktigare att vi håller ihop och fortsätter samlas till gudstjänst för att inte glömma drömmen om Guds rike. VI lever av den drömmen.
Lämna ett svar