Lätt att ge sken av lite för stora skördar? Här ett fejkat kort på en man och hans påstådda melonskörd…
En sak som ständigt återkom i läsningen av ”den muslimske Jesus” var uttalanden och berättelser som den här:
”Hur många människor uppmanar inte andra att minnas Gud men glömmer Honom själva! Hur många människor skrämmer inte andra med Gud men är själva oförskämda mot Honom! Hur många människor kallar inte andra till Gud men springer själva bort från Honom! Hur många människor reciterar inte Guds bok men kastar själva bort dess verser!” (Den muslimske Jesus 303)
Poängen är att det är lätt att det blir mycket snack och lite verkstad kring hur man egentligen skulle leva sitt liv. Vårt problem är sällan att vi inte vet hur vi borde handla (fast de situationerna finns förstås också) utan att vi ändå inte gör så. Enligt många visdomslärare i bibeln och den kristna traditionen så kan vi därför gott vänta med att lära oss nya kunskaper och söka nya insikter tills vi omsatt det vi redan vet i konkret livsföring. Ett tydligt exempel är det här från jakobs brev i nya testamentet:
”Var ordets görare, inte bara dess görare, annars tar ni miste” Jakobs brev 1:22
I den judiska och, tror jag, som ovan den muslimska tron så är handlingarna i fokus. Att vara en rättrogen handlar inte om vilken lära man har utan om hur man lever i enlighet med buden. Så borde det nog vara i kristen tro också i högre grad än det är men alla århundraden av kyrkosplittring, lärostrider och nyplatonskt tänkande har satt sina spår hos oss.
Som präst och predikant blir förstås det översta citatet många gånger alltför brännande. Så mycket man ägnar sig åt att prata om hur det kristna livet borde fungera och om vikten att vända sig till Gud med sina bördor är det lätt att framstå som ett helgon. Frågan är hur jag omsätter det jag lär i livet så att det hänger ihop. Jag lär ha anledning att tugga på det visdomsordet i många år framöver för egen del.
Lämna ett svar